jagochalladomandra

En del människor är tillräckligt slipade och lena i käften att De kan utnyttja människors tid och välvilja under en lång tid innan man märker hur landet ligger.

När man till slut märker vad det är som försiggår vänder De ens eget missnöje till något negativt mot en själv... 
Dessa människor är ofta väldigt ensamma och knyter sig an vid människor som De sedan verkar likt iglar på och som De vadderar in i ett rosa töcken.
Emellanåt horar De lite med presenter och dyligt för att hålla personen ifråga i schack.
Ibland undrar jag om De i själva verket är så korkade att De inte själva fattar hur De beter sig och vad De gör... det hade ju i så fall varit lite av en tröst.

Det märkliga är att De flesta runt omkring Dem tids nog märker vad De går för och tar avstånd... möjligtvis ett par stycken stannar men då är De ofta samma skrot och korn och De är inte pålitliga något igeln redan vet.
Även denne kör med sina manipulativa beteenden i form av "springpojksrollen".
Denne "springpojke" kan beklaga sig för personer ang "igeln" för att på så vis kunna få info att vidarebefordra och ställa sig själv i bättre dager även om han vill verka så mycket bättre själv och inte alls egentligen har något till överst för "igeln".
Ofta genomskådar man dock en människa likt detta omgående - då han inte är riktigt lika slipad och faktiskt ganska patetisk - och kanske testar man denne till och med för att se om nyheten nådde fram, den som man lite fint serverade likt en fluga åt en spindel.
Många politiker och försäljare är "iglar", De ger Dig små historier och framtidsversioner som Du önskar och får Dig att tro att allt görs för Din skull...
Men när Du sedan ifrågasätter varför saker och ting gick så fel så är allt någon annans fel och då helst Ditt!



Jag är så in i helvete trött på människor som utnyttjar andra människors svaghet och kärlek! 
Jag är precis lika trött på att allt... ja, ta mig fan ALLT ska handla om pengar och De som alltid förlorar på det är oftast De som redan har det tufft och som bara längtar efter lugn och ro och trygghet.

Folk har ett intryck av mig att vara godtrogen och visst det stämmer till en viss punkt då min förhoppning om människor är stor men om någon försöker skada mina nära och kära ska De vara väldigt glada om De står upp efteråt!
De flesta är förskonade från att möta/se mig arg då det krävs mycket för att jag ska bli det.

De ska vara förbannat jävla lyckliga om Karma hinner ikapp Dem INNAN jag gör det... för jag är jäkligt trevlig och jag är så in i helvetes go och snäll tills den dagen den där lilla, lilla droppen får den ökända bägaren att svämma över!

Det gör ont när människor man litat på gör en illa... det gör ont att bli bedragen!
Men det gör ännu mer ont att se någon man älskar och som man bryr sig om bli så manipulerad och grundlurad! När det sedan går ut över så många fler ja... då har Du tänt min låga!
Det är ingen rar liten glöd jag bär på!

Ta av Dig Din j-a offerkofta för det är varmt i helvetet!

Till alla Er andra fina, underbara människor!

Var RÄDDA om varandra!
Var ärliga och bry Er om varandra... lyft varandra, trampa inte...
Ge kärlek och låt inte någon endaste människa få Dig att må dåligt!
Du är viktig, få andra att känna sig lika viktiga!

Älska!

Namaste!

//Mina

Det regnade men trots detta lite trista väder blev det en varm och hjärtlig fest!
Menyn som serverades var; Pasta/pestosallad med kall vitlökssås och vitlöksbröd. På detta följde rabarber och hallonpaj med vaniljsås! 
Femton glada människor knöddes in på altanen och vi hade det så mysigt tillsammans!



De som hade skjuts och De som körde åkte relativt tidigt och kvar blev vi fem friska själar som fortsatte natten med sång och skratt!

 

 

Att vakna upp och äta frukost med några av sina bästa vänner är även det en absolut ynnest, det känns som att festen fortsätter ett tag till och med tanke på hur länge vi satt uppe och intog lite starkare drycker fick De snällt umgås ett bra tag in på dagen.

Jag är så innerligt tacksam över de vänner som jag har i mitt liv och de riktigt äkta, genuina människor som finns omkring mig och som får mig att känna ett värde.
Mitt liv handlar om mig och här är det jag som har huvudrollen och för att det ska bli så bra som jag önskar vill det också till att jag har bara de absolut finaste och bästa människorna vid min sida som stöd, peppning och för att dela glädje med och det känner jag att jag har nu!

Jag kan inte bara tänka på alla andra utan jag måste tänka på mig själv och hela tiden sålla bort människor som inte vill mig väl, bedrar, ljuger och som inte får mig att må bra... 
Det är tråkigt och det är känslosamt på många sätt och vis men jag mår så mycket bättre att ha de människor kvar som jag verkligen i hjärtat vet bryr sig om MIG!

Idag kom min fina vän Ami hit och som vanligt såg hon lika fräsch ut som den lilla nyponros hon är!
Hon såg inte ett dugg sliten ut efter den sena timme (eller tidiga beroende hur man ser det ) som vi satt uppe i Lördags. Med sig hade hon en av de Berner senner-pojkar som hon hjälper till att ta hand om. Just denna pojke hade aldrig varit här förr och vi trodde att han skulle tycka att det var kul att träffa alla tjejer och framför allt Alice.
Och... det gjorde han ju... fast inte riktigt så som vi hade hoppats på!
Vegas heter nu mera Jucka! För han både gick, stod och satt samtidigt som hans höfter rörde sig i bästa Elvis-mooves mest hela tiden.
Alice fattade nog inte riktigt vad han höll på med och har ju väldigt svårt för att säga ifrån... så han fortsatte helt enkelt!
Lilla gubben, det blev helt klart för mycket för honom och efter en promenad var han helt slut när han försökte hänga på denna lilla blondin!

Då Micke fortfarande är sjukskriven har vi även nu efter sommarlovet kvar Mickes barn varannan vecka hos oss.
Vardagen har åter infunnit sig med skola, tider och trötta barn och ungdomar!

Var nu innerligt rädda om varandra och alla omkring Er!

Älska och utsöndra kärlek från varje por, både Ni och andra mår så mycket bättre av det... och mår andra bättre mår också Du och andra i dennes omgivning bättre... Det är faktiskt så! Glädje, kärlek och positivitet smittar! Tyvärr verkar det som farsoten hat, avundsjuka och gnäll verkar smitta fortare och kraftigare och därför är det extra viktigt att vi genomsyrar vår omgivning med all den kärlek och omtanke som vi har så att det sprider sig riktigt fort!

Kärlek!

Namaste

//Mina

Tänk om jag kunde ropa så högt att änglarna hörde...
Tänk om jag kunde uttala en besvärjelse som lät mig hålla om Dig igen....
Kanske kunde jag bygga mig en stege.. en stege som tog mig till andra dimensioner så att vi kunde klättra till varandra när längtan blev för stark.
Eller en bro... en bro mellan två världar och där skulle vi mötas... där skulle jag bo!

Jag saknar Dig så innerligt, i mitt hjärta finns ett tomrum... ett rum som alltid kommer att stå tomt i väntan på Dig.
Ja... jag ser Dig och visst jag hör Dig och ibland känner jag Din andedräkt mot min kind eller hand men jag önskar jag kunde ligga bredvid Dig och inandas Dig, lägga handen mot Ditt bröst och känna hur lugnt och metodiskt Ditt hjärta slår. Jag vill åter se in i Dina vänliga, mörka och så insiktsfulla ögon... höra Dina andetag och smälta samman med Dig.

Du var det vackraste och jag vet att Du väntar på mig och en dag kommer jag att få återuppleva detta och känna en obeskrivlig lycka.

Du fattas mig... varje dag, varje minut som går så fattas Du mig och ibland känns det så starkt och svårt att jag inte kan andas. Det känns som att någon sitter på mitt bröst och tar strupgrepp på mig... och jag kan inte slå mig fri!

Det var Du och jag mot världen och det gjorde vi så bra! Vi var det bästa teamet och ingen kunde vara stoltare än jag!

I tio år älskade jag Dig varje sekund! Du var min och jag var Din... det går inte i ord att beskriva vad jag önskar att jag kunde hålla Dig i famnen igen känna hudens värme genom Din päls! Få Dina tröstande, långa pussar när jag var ledsen... Du kände så väl mina sinnestämningar. Hålla Din tass i min hand! Dessa vackra, stora tassar med "tofflor"... Dina öron som ystert guppade för varje steg på promenaderna och som alltid fick mig på gott humör! Dessa mjuka, gosiga öronlappar! 

Du var perfekt på alla sätt och vis!

Jag måste bara på något vis kanalisera min sorg... så jag skriver... jag skriver om Dig!

Jag är så tacksam för alla minnen.. jag har så många fina minnen!
Vad roligt vi har haft och vad mycket tid vi tillbringade tillsammans! 
Du var så skör och blev en så stark och välballanserad tjej... vi växte tillsammans!
Vi lärde av varandra och av livet! 
Du underbara Emmy... min ängel... jag kippar efter luft, tillräckligt för att överleva!

Jag älskar Dig för alltid och in i evigheten!

Din mamma! <3

Hösten verkar ha infunnit sig sedan några veckor tillbaka.
Det positiva i detta är att promenaderna med svansbarnen är så mycket behagligare men det är i sorg jag andas in den friska kvällsdoften och mitt hjärta gråter lite över hur abrupt sommaren tog slut och ersattes med dagar fyllda av regn. Jag hoppades ju att det skulle vända igen men nu efter 2 1/2 veckas regn och där graderna märkbart blivit så mycket svalare har jag bara fått förlika mig med att sommaren faktiskt är till ända.

Till helgen ska vi hur som helst ha en sommarfest och fira av denna sköna årstid i skratt och umgänge och kanske samtidigt välkomna hösten för att lite försona sig med tanken att en kallare årstid och tid är på ingång.
Förra året satt vi uppe till klockan 07.00... stackars grannar! Vi sjöng så altantaket nästan lyfte och skrattade så våldsamt att vi skickade bak smilbanden långt bak i nacken!
Jag har haft en riktigt dålig vecka bakom mig och hoppas att jag mår "bra" i helgen. Idag har jag mått förhållandevis bra, min mage sved inte lika illa och elden brann inte lika starkt i min kropp så jag får ta det lilla lugna fram tills dess så ska det nog gå bra!

Men hur det än är så känns det faktiskt lite deprimerande att se blommor och natur vissna in i dvala...
Jag har alltid sett hösten som en lisa, som en vilande årstid, en tid att kunna och få möjlighet att kura ihop sig och inte begära så mycket av sig själv och andra men i år är jag inte klar med min sommar... jag har ett sug efter mer! Mer sol, mer värme, fler bad... MER helt enkelt!

Det har varit en härlig sommar med nya bekantskaper och vänner!
Så lyckligt lottad jag är över att dessa fantastiska människor har kommit in i mitt liv, jag är säker på att vi kommer att ha mycket kul fram över!
Ibland faller bara allt på plats och man får möjlighet att ta emot så mycket fint som livet har att erbjuda... så mycket fint att allt det solkiga och jobbiga förminskas och blir lättare att härda ut och leva med!

Det är underbart så mycket fin energi man kan ta emot när man umgås med rätt individer... personer som bara vill en väl. Då är det lättare att vara... att existera, när man känner sig älskad och förstådd för den man är!
För det där är inte helt självklart när man knappt själv förstår sig emellanåt... därför är det så skönt att ha möjlighet att landa i famnar likt det... något alla borde ha! Bekräftelse.

Alla behöver vi bli bekräftade av Dem vi älskar och en del har väldigt svårt att ge just det där lilla berömmet, kramen, pussen, leendet eller vad det nu månne vara. Till slut skjuter De sig själva i foten för om man inte kan ge får man snart heller inget tillbaka!
Folk ger helt enkelt upp!
Och ibland måste man faktiskt ge upp... när hjärtat slutat klappa för något är det dax att flytta blicken framåt och inse att en förändring inte går att få och att det kan bara kännas bättre att ta in på en annan stig... som att lyfta en börda från axlarna och aldrig titta bakåt.

Jag är en hönsmamma... ja, jag vet... men jag är så oerhört rädd!
Sanna börjar nu sista året på gymnasiet och jag vet själv hur osäker och hur jobbigt hon tycker att det är att tänka på framtiden.
Hon är ju snart vuxen...eller i samhällets ögon hur som helst!
Att jag snart har ett vuxet barn känns nästan lite absurt.
Jag vill att Sanna ska få den bästa av alla framtider!
Finna ett jobb som hon verkligen brinner för, hitta en partner som hon älskar... jag vill att hon ska må bäst och få det absolut bästa ut av livet!
Jag vill inte att hon ska få kämpa så hårt som jag alltid har fått göra... 
Ja... jag är rädd, jag är livrädd då hon är det finaste som finns och bara värd det absolut bästa!

Ikväll tittade solen fram och det var så vackert... nu ligger jag åter igen och lyssnar på ljudet av regndroppar mot de svarta glasrutorna. Det trummar lik en påminnelse... och som en bekräftelse om att jo, nu är hösten här! Det är inget ljumt sommarregn, det är mer bestämt och lite kyligt!

Var snälla mot varandra och se varandra men glöm inte heller bort Er själva!
Inse att även Ni själva är viktiga... det kan vara svårt att ta till sig men vi alla fyller en funktion i denna galna värld och varje pusselbit ska passa för att kugghjulet ska kunna rulla!

Fyll varandra med kärlek och älska ohämmat och oblygt!

Kärlek!

Namaste

//Mina

Så fann vi då slutligen ett hem till finaste Zappa...
Under ett års tid var hon hos mig som jourhund och jag har älskat henne från första stund så det kändes som att lämna över ett av mina egna svansbarn, sorgen var näst intill förlamande.
Jag är näst intill säker på att hon kommer att få ett helt fantastiskt fortsatt liv i sitt nya hem och De vet att jag alltid finns där om De skulle behöva mig!

Jag älskar Dig för evigt min vackra flicka!

Samma dag som Zappa skulle åka fick jag ett sorgebud via telefon.
En nära vän har avlidit... och det hela känns så fruktansvärt overkligt!
Hon kämpade sig igenom hela sitt liv och det vände liksom aldrig, om hon skulle skrivit en självbiografi så skulle det blivit en bestseller på grund av det helt osannolika... bisarra och hemska som skett henne.
Nu dog hon ensam inne på en toalett, endast 61 år gammal.
Jag saknar henne djupt! Hon var en otroligt fin människa!

För drygt en vecka sedan följde jag med Nina, Uffe och Jonna till Ninas bror och svägerska i Falun och vi hade en underbar helg!
Linda och Tomas är verkligen två helt underbara människor och jag fattade tycke för dem omgående!
Varma och omtänksamma!
De överraskade mig totalt genom att ge mig ett par örhängen! Döm om min förvåning för att inte säga totala chock!

Med skakiga händer tog jag emot asken som De räckte fram och i den låg ett par handsmidda - av en lokal silversmed - silverörhängen i form av fjädrar. Exakt likadana som det halsband jag bär om min hals och som jag fick av min älskade vän Nina förra året när jag passade Eros och Kerstin när hon var uppe i Falun...
Vad Tomas och Linda inte visste var att jag faktiskt sedan dess har önskat mig ett par matchande örhängen så jag blev vansinnigt rörd! Vilka fantastiska människor!

Jag känner tacksamhet!

Jag Buzzar för tillfället Schampo, balsam och dry oil från Pantene pro-V.
Alla tre produkterna doftar behagligt och håret är lätt att reda ut men... för det finns ett men... det räcker inte riktigt till för mitt hår.
Jag har ett tunt och väldigt fint hår som skadas väldigt lätt och därför behöver jag också bra och vårdande produkter till mitt hår.
Gällande oljan så är den helt prisvärd men jag är väldigt kräsen och har provat en uppsjö liknande oljor och ingen slår den olja som Madame Chic hade i sitt sortiment... eller ens kommer i närheten.
Jag har testat dessa produkter i cirka tre veckor nu och det är egentligen först nu som man kan uttala sig om dem.
Mitt hårs kvalitet har tyvärr blivit sämre. Jag fick till och med klippa av mellan 5-10 cm just för att mitt hår är så känsligt. Jag tror dock att dessa produkter passar ypperligt till ett kraftigare hår än mitt.