jagochalladomandra

Kvinnor ler...

Kvinnor fnissar...

Kvinnor skrattar lite försiktigt på sin höjd och behåller där med sin vänhet och kvinnlighet...

 

Jag gapflabbar! 

Jag gapflabbar väldigt, väldigt högt!
Jag skrattar även väldigt lätt och i ett stort sällskap - ja, mindre också såklart - eller i en biosalong så är det jag som hörs över alla andras skratt... och på grund av min säregna humor även helt ensam ibland.

Jag skrattar lite... störigt, Ni vet så där så att man får sådana där blickar "uppefrånochned-blickar".
Så där; "Vad fan vad det??!! Hon??"

 

Ibland när jag har varit på fester med folk jag inte känner och har haft ett behov av att passa in har jag - inte skratta nu - försökt att "föra" mig och spela lite avmätt, feminin och sval...
Eh.. det har väl gått så där...  

En rolig kommentar och det är kört!

Och om inte så snubblar jag väl över mina egna ben, går in i en garderob när jag ska till toaletten, spiller ut ett glas rödvin på värdparets nya, vintervita mohairfilt eller ärvda bordsduk eller liknande men om jag har klarat mig till festens första skämt är jag ändå där efter bränd!

"AAAAAAAH HAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!!!!" och ibland även med ett ytterst osexigt grisljud! 
Efter det lovar jag Er att det inte spelar någon roll vad jag har på mig, vilken frisyr jag har eller hur höga klackar jag har! Folk ser bara ett asgarv på ben.

Kvinnor sitter med benen lite snyggt i kors om de har kjol eller klänning på sig och om kjolen är kort niger man sig lite knixigt ned om man ska plocka upp något från golvet...

Jag ... Då jag inte har kjol så vansinnigt ofta missar jag lite och gör ganska grova etikettsbrott... 
På grund av andras blickar kan jag komma på mig själv att fullkomligt sitta och skreva och visa mina mormorstrosor för alla som är intresserade och fler där till... tyvärr! ( Stackars dem...)
Om det finns en hund på stället kan Ni ge Er sjutton på att jag står framåtböjd och visar mer än vad jag önskar ( och andra önskar) och senare på kvällen - mest troligt - ligger på alla fyra och gosar med den som jag tycker är trevligast på hela festen/kalaset... ja, alltså hunden!

Jag kom på ganska tidigt att det inte var någon idé att spela ett spel, jag kan ändå aldrig bli den där feminina, världsvana kvinnan som ler vackert och som alltid säger de rätta fraserna och går stadigt... och inte krälar omkring på golvet med husdjuren.
Nej, jag är den där lite klumpiga, högljudda, förvirrade kvinnan som pratar mycket mer än vad någon orkar lyssna och som det fullkomligt sprutar grodor ur munnen på! Ofta tror jag att jag bara har tänkt på något men så visar det sig att jag har sagt det rakt ut... helt utan att själv veta om det! Och ibland - ganska ofta faktiskt - kan det bli så grymt fel! 
"Oj, DEN var blommig!" Om någon säger så när Du ska presentera Dig och hon - dvs jag - stirrar på klänningen Du har på Dig så spelar det liksom ingen roll vad personen ifråg - jag - säger efteråt!
Eller om man lite snyggt byter kommentarer som;

Saken är ju den att jag är jätteintresserad av bönder... eller ja, Ni förstår... då jag är intresserad av djur och djurhållning, natur mm. men det spelar ju absolut ingen roll vad jag säger efter jag fällt en kommentar likt det! Jag kan till och med försöka säga att det var ett skämt men när grodor hoppar ur munnen märks det så tydligt att man inte skojar.

Eller om släktband:
"Jahaaa! Men är Din bror här??"
"Ja, det är han i den röda skjortan där borta!"
"Så klart! Det ser man ju på näsan..." så försöker man släta över med kommentarer likt "Jag tycker att stora näsor verkligen ger karaktär!" 
Det blir liksom inget bra... och man går omkring allmänt generad ända bak i nacken hela kvällen och damerna blir så där väldigt tysta så fort man närmar sig Deras grupp!

Tro mig det kan vara jättesvårt att släta över och detta var väldigt milda saker...
Jag gör det absolut inte med flit för jag skulle aldrig på flit få någon att känna sig obekväm och jag vill verkligen inte framstå som elak!

Ja, jag pratar som sagt mycket! Jag vet att det är så... för även om jag verkligen försöker att inte prata så mycket och högt så har jag fått höra hela mitt liv att jag har mundiarré... och jäklar i min låda vad jag har ansträngt mig att vara tyst ibland men min mun måste gå på rutin utan att jag ens märker det då det har klagats även när jag varit tyst.



Ett tag var det väldigt viktigt för mig att passa in, att inte sticka ut från mängden men jag hade väldigt svårt för detta och tillslut var jag klok nog att släppa den tanken! Jag är den jag är och en del älskar mig faktiskt just på grund av just det och jag vill ju inte bli älskad för något/någon jag inte är, det vill väl ingen?!

 

Var Er själva och försök landa i den personlighet Ni har och bär upp den, var stolta!
Vi är alla olika... huvudsaken är att vi är omtänksamma, snälla och kärleksfulla mot varandra!

Det finns ingen som är Marina Alice Billhage så förbannat jävla bra som mig, DET är jag bäst på! 

Kramar om Er alla och nyper Er lite i kinderna!

Ta hand om Er och De Ni har omkring Er!

Kärlek!

Namaste

Marina

Naturen glänser och visar upp sig i en sprudlande skön grönska och både jag och mina svansbarn njuter men ack vad trött jag blir fort och med det illamående och yr!
Jag har njutit så mycket jag orkat och inne lortar det totalt igen!
Skinnet spänner och jag kan fortfarande efter duschen känna solstrålarnas varma smekningar mot min hud!

Nu har kläderna krympt så där märkligt igen...

Ärligt talat är jag så trött på det där vinterhullet som jag alltid lyckas samla på mig!
I somras var jag storlek 36 och nu med en bullmage utan dess like si så där en storlek 40... jag känner mig tung och klumpig!
Min kropp mår mycket bättre när jag är lätt... 

Det verkar vara ett huggormsår, jag har sällan hört så många som har träffat på dessa zickzack-mönstrade reptiler och jag fasar och är väldigt allert på allt som prasslar och rör sig när jag är ute på promenad med mina svansbarn! Jag är fullkomligt livrädd för att de ska bli huggna!
Annars tycker jag att ormar är fascinerande och väldigt vackra men för en hund ser de ut som rörliga, roliga pinnar... farligt!

Just nu halvsitter Zappa bredvid mig, hon gäspar och ögonen blinkar medan hon samtidigt tigger om uppmärksamhet fast hon är så trött att hon vinglar!
Dagar likt detta är vi ju ute i stort sett hela dagarna i trädgården plus de obligatoriska promenaderna och det tar så klart även på dessa små damer och då är det mysigt och gott att krypa intill matte i soffan på kvällen och bara ge och få kärlek i massor!

 

Och tänk... bara tänk om det fannns fler som förstod hur fantastiska våra djur är och om fler kunde ge sig tid att rädda dem... Det är så många som far så fruktansvärt illa, tänk om vi var fler som engagerade oss, så starka vi skulle vara tillsammans!

 

Och tänk... tänk om fler kunde ta sitt ansvar och älska sina djur och ta hand om dem till deras sista andetag... 
Om jag tänker på detta ofta? Tycker Ni att det är ett återkommande ämne?

Ja, visst fasen tänker jag på det ofta, allt för ofta för att det ska vara hälsosamt...flera gånger om dagen... mest troligt för att jag har det så nära inpå.

Vet Ni? Mina mest intressanta samtal har jag just med mina och andras djur!

De är intelligenta, inte självupptagna eller arroganta och de vill bara så väl!

Det är så enkelt!

Då det är sommarvärme ute tänkte jag fått mig lite sommarfina ben... det vill säga inte så vinterpälsade och för att göra det hela lite mer intressant så köpte jag vax. Jojomensan, fint ska det vara! Faktum är att jag köpte detta för att jag alltid brukar slakta mina ben med rakhyveln!

Men... det får nog ändå bli en fortsatt ansning med hjälp av rakhyveln i fortsättningen trots allt för det där förbannade vaxet var uselt!
Det var överallt! Verkligen ÖVERALLT!!
Som seg kola hängde det i trådar både från bord, telefon och händer och inte ett hårstrå ville släppa med hjälp av denna smet!

Jag satt likt ett gigantiskt flugpapper (fångare) i min solstol, totalt vettskrämd över alla insekter runt omkring mig som jag ofrivilligt kunde fånga på mina ben!
Idag försökte jag även att vaxa min dotter... med samma dåliga resultat! Nej,vax från Weet köper jag då inte igen!

Over an out for this time folks!

 

Kärlek och omtanke!
Ljus och styrka!

Namaste

Marina

 

Nu är snart påskhelgen till ända... 

 

Det har varit en lugn, skön och väldigt trevligt helg! Mickes barn har varit här och den som har fattats mig har varit min finaste dotter som har varit hos sin pappa, hon kom dock hem idag så vi hinner mysa lite imorgon också. 

 

Det var ju påskafton igår och i vanlig ordning oroade jag mig för eventuella smällare och fyrverkerier, tack och lov smälldes det inte så mycket och då Emmy mest troligt hör väldigt dåligt reagerade hon inte alls och det är ju framförallt hennes hjärta som jag varit extra rädd om...

 

Till barnens stora glädje kom Jenny, deras mamma, hit! 

Vi åt påsklunch och fikade på en underbar morotskaka som Jenny hade med sig. 

Då vädret var helt fantastiskt kunde vi sitta ute och bara prata och mysa hela eftermiddagen och på kvällen grillade och åt vi gott igen för att avsluta med att grilla marsmellos innan Micke körde hem Jenny! 

Jag är riktigt nöjd och barnen sprudlade över att nästan hela Deras familj var samlad, gullungar! 

 

Hur det än är så tar det på mig även om det var avslappnat och skönt så idag har jag tagit en riktig slappardag! Då solen sprutade över en kinesisk blå himmel tog jag med mig en bok ut och satte mig i trädgården. Visst blev jag avbruten av något samtal men då det är en storhelgsdag var telefonen barmhärtigt tyst och jag kunde förkovra mig i min bok. 

Mail, pm o.dyl tog jag hand om på kvällen, idag fick folk vänta lite, idag satte jag mig själv i främsta rummet... Faktiskt utan några skuldkänslor på det! 

 

Vi har haft Jennys hund Aston hos oss sedan i Onsdags i och med att barnen har varit här och Jenny jobbade . Han trivs väldigt bra den lille killen och likt alla hundar så avgudar han Alice!  Alice är mäkta imponerad men snäll som hon är låter hon honom hållas i sina frierier. 

 

Imorgon är det annandag påsk och jag får promenadsällskap av Sanna innan skolan tar vid på Tisdag igen. Det är så mysigt att promenera tillsammans med min fina dotter, hon är bäst! Det är så gott att vi trivs så bra tillsammans... Vi är lika, vi behöver tid och utrymme för oss själva samtidigt som vi också kan vara väldigt sociala när vi måste. 

 

Nu ska jag luta mig bakåt mot kudden och göra som svansbarnen, sova!

 

Var riktigt rädda om varandra och se vad Ni ger och får av varandra! Uppskatta de positiva egenskaper som var och en av Er besitter istället för att fokusera på Era olikheter och det som är negativt! 

Ta hand om varandra! Värna om varandra!  Uppmuntra varandra och älska! 

 

Namaste

 

Marina

 

 

 

Denna veckan har min dotter haft påsklov och jag har fått promenadsällskap, det har varit riktigt mysigt! Vädret har tills idag varit helt underbart att gå och prata, skratta och tramsa lite i... 

Idag passade vi även på att åka en sväng till min mor och far för en liten påskfika! Lilly och Alice fick följa med och de hade väldigt bråttom, de kunde inte komma av tåget snabbt nog! 

De vet att det vankas korv när de kommer dit och idag fick de ju även tårta men det bästa är nog att de får någon form av "egentid" med mig.

 

Vissa anser visst att Deras kärlek inte är fin nog! Och en del snedvridna idioter anser att denna kärlek är ful, äcklig och fel... Så fel att misshandel och hot blir berättigat! 

 

Detta är ett medelålders par, ett par som alla andra bara önskar få leva sina liv i fred Och att få åldras tillsammans! Att kunna hålla varandras händer på promenaden, att umgås med vänner, arbeta... En önskan om att slippa be om tillåtelse över att existera! 

 

Nu har en andra misshandel skett på en av dessa män...
Ja, jag tyckte inte att det var nödvändigt att berätta att paret ifråga är av samma kön då jag inte anser att det spelar någon som helst roll! 

Denna gång misshandlades han utanför sin arbetsplats, ett ställe där han kände sig trygg!

 

 

Vad ger Dem rätten till att förminska någon annan människa på detta viset?

Vilka tror De att De är!

Dessa män älskar varandra och om man av något skäl har ont av Deras kärlek så välj då att titta åt ett annat håll men ha då också i åtanke att den som bör skämmas är Ni som ens vågar och kan med att döma någon annans rätt att älska och bli inte förvånad den dag någon vänder ryggen till Er!

 

 

Ska vi då acceptera att neandertalare tar över våra gator?

Ska vi inte stå upp för varandra i kärlekens namn?

Vi får inte tolerera att detta sker i vårt samhälle och tillsammans måste vi stå kloka och starka så att vi kan skrapa bort den skit som dessa "människor" för mig är! 

Jag skäms över att en del människor är så intelligensbefriade och fördomsfulla att De inte ser att kärlek är vackert och fint och att det inte endast handlar om ngn förbannad biblisk version om att avla barn. 

 

Jag känner att jag svamlar lite nu, dels av att mitt huvud är fyllt av "bomull" på grund av att jag inte har tagit min spruta på några dagar men även på grund av att jag blir så frustrerad och egentligen bara vill slå huvudet i väggen av förtvivlan!

 

Hej!

Jag heter Marina Alice Billhage och jag är bisexuell!
För Er som inte redan visste det kan göra ett val NU hur Ni ställer Er till det och om det förändrar Er syn på mig... OM det förändrar Er syn på mig så tycker jag oerhört synd om Er då detta är en del av vad jag är och alltid har varit! 

 

Var rädda om varandra! 

 

Älska! 

 

Namaste

 

Marina 

Jag ska just till att titta på The girl with the dragontattoo fast jag vet att jag kommer att må riktigt dåligt efteråt!
Den Svenska versionen Män som hatar kvinnor var både väldigt bra men också av olika skäl väldigt ångestdrabbande för mig att titta på och jag vill se om USA lever upp till förväntningarna kring filmen.
Känns lite konstigt dock... inspelad i Sverige där allt är väldigt "Svenskt" så som ex kattmaten Mjau men alla talar amerikanska... det blir lite... märkligt!

För en gångs skull och till både barnens och min stora glädje har Micke varit ledig i helgen... eller ja, han har inte arbetat vilket är oerhört ovanligt då han har fått arbeta även helger som det har varit meningen att han skulle varit ledig. Micke är utsliten och han är förkyld och har feber... vilket jag tror är sviter efter att han arbetat i snitt 14 tim/dag under en väldigt lång tid.

 

Det gäller att vårda kärleken så fort man har möjlighet och det är våldsamt svårt att slåss om uppmärksamheten mot en chef/vän emellanåt... deprimerande, svårt och väldigt trist.

Nu är det påsklov och på vägen in till Borås igår såg jag vitsippor!

Dessa fantastiska, sköra, rena, vita små sippor som sprider ut sig likt en stjärnhimmel utmed vägar och i skogsdungar! Naturen väcks sakta med säkert till liv och snart pryder musöronen våra björkar och där efter brukar naturen fullkomligt explodera av livsglädje!

Det är så skönt när Sanna har lov, det blir ett annat lunk och allt känns lättare och skönare på något vis!
Micke skulle också egentligen haft "lov" denna veckan men av något skäl blev det - som vanligt - inte så trots allt vilket är en stor besvikelse framför allt för barnen som trodde att de skulle vara här hela veckan. För hoppningsvis får han ledigt Ons-Fre hur som helst... hoppas!

Jaha, hur ser då Påskhelgen ut för Er alla?

För mig betyder inte Påsken något mer än att man får chans att umgås lite extra med familjen!
Barnen och Deras mamma tillika min vän Jenny kommer hit och grillar och äter gott med oss, det ska bli riktigt trevligt! Det uppskattas varmt av barnen att vi alla kan umgås och ha mysigt tillsammans och för mig är det en självklarhet och en förutsättning för att barnen ska må riktigt bra! Jag ser Jenny som en av mina närmsta vänner, det är väldigt skönt då vi kan samtala problemfritt om barnens väl och ve samtidigt som vi kan diskutera allt annat mellan himmel och jord och vi hjälper varandra när vi har möjlighet. Jenny hör till familjen helt enkelt! 

Några fler som är familj och som mest troligt önskar en liten påhälsning denna vecka är mamman och pappan så det får vi väl försöka få till!

Jag vill passa på att göra ett viktigt litet "utrop" till Er alla!
Just nu så vet jag ett ganska stort antal Molosserhundar som OMGÅENDE önskar nya hem!
Det är både vuxna och lite äldre valpar och de är av två olika raser. Dessa hundar önskar riktigt hundvana, trygga hem med mycket tid!
Hör av Er till mig omgående om Ni är intresserade eller om Ni vet någon som skulle vara en passande matte/husse.

Ta hand om varandra, ge varandra närhet och trygghet!
Vänd Er inte från varandra utan möt varandra i en omfamning och i ett leende!
Tala med varandra och lyssna till varandra!
Hjälp varandra i den mån Ni har möjlighet...

Namaste

Det var ett tag sedan jag skrev...
Jag är så grymt besviken då jag antagligen missade att spara ned det jag senast skrev på min roman,,, det känns liksom inte riktigt peppande att skriva samma sak flera gånger så det lär nog tag innan jag tar tag i det igen.

Med det försvann hela min inspiration att över huvudtaget skriva...

 

På tv.n surrar gladiatorerna ömsom i jubel, musik och kommentarer!
Liten mot stor men det är inte alltid storlek och styrka som vinner utan snabbhet och intelligens kan slå det mesta och det blir man av någon anledning väldigt glad över att se. Många gånger förlorar De på grund av rädsla... vilket kanske inte är så underligt då det handlar om prestige och när det gäller prestige kan människor göra det mesta.

Jag brukar faktiskt inte titta på detta, har nog faktiskt inte gjort det på åratal men då jag ändå sitter vid datorn och tv.n bara går i bakgrunden kan det vara på. Barnen vill säkert titta på det när De har ätit klart!

Tanken slår mig att alla tjejer som utmanar brukar vara så små... nog sjutton måste det finnas långa, riktigt biffiga tjejer i vårt avlånga land som kan skrämma skiten ur gladiatorerna och fullkomligt förnedra Dem så som De försöker förnedra De som vågar ställa upp mot Dem... Det vore kul att se någon verkligen sopa banan med Dem!  Ännu roligare vore det så klart om en tjej på 1,50 cm gjorde det! 

 

Egentligen är det ett stort rollspel...
En del ska vara vänliga och lite klämkäcka... vinka till publiken med ett skimrande vitt leende mot den solariebruna hyn och en liten uppmuntrande klapp på mot utmanarens axel efter De tryckt ned henne mot golvet i gatuloppet.
Andra ska vara arga, direkt elaka och nedvärderande... knuffar lite extra på motståndaren som redan har fått stryk, skriker lite och beter sig likt en neandertalare samtidigt som De flexar lite med sina muskler...

Jag kan inte annat än att tycka att det hela är lite patetiskt det är väldigt svårt att ta det hela på allvar men De har det säkert jättekul i sin egen lilla lekhage! Jag skulle haft svårt att hålla mig för skratt! Undrar lite om någon av Dem är kittliga? Kanske kunde man kittlat Dem?

I slutet av denna månad, närmare bestämt den 25.e ville min kära sambo bjuda iväg mig någonstans... 
Hm... jag må vara den absolut tråkigaste kvinna på denna jord när jag istället föreslår att vi lägger dessa pengar på badrummet eller köket istället. Visst vill jag åka iväg med min Micke men jag vill göra det när vi inte har några andra viktiga hål att stoppa det i och vi har många, ganska djupa hål tyvärr  både i trädgård och plånbok och då känns det inte riktigt bra att kasta bort De pengarna på ett enda dygn!

Nä, nu ska jag äta lite efterrätt... nougatglass med Baileys!

Kramar om Er alla!

Och... var snälla mot varandra!

Namaste

Marina