jagochalladomandra

 

Helvete! Yrseln... illamåendet och kallsvettningarna!

 

Jag ropade in Molle och försökte ta mig upp för trappan så fort som möjligt innan jag skulle svimma eller kräkas!

Tack och lov hann jag in i sängen där jag fullkomligt skakade i frossa och badade i svett och illamående.

Efter en stund somnade jag och när jag vaknade igen tyckte jag att jag mådde mycket bättre men ack vad jag bedrog mig...

 

Jag stod i ett telefonsamtal samtidigt som jag gjorde mat till vovvarna när det åter igen började smyga sig på mig och jag fick lägga mig ned mot det svala golvet och på ett inte allt för otrevligt sätt avsluta samtalet.
När jag ligger där och försöker återhämta mig knackar det på dörren och där står Sussie som jag inte har träffat på några månader och gärna hade pratat mer med men "som tur var" - med tanke på mitt mående - skulle hon strax åka till flygplatsen för att efter en kortvisit i Sverige på ett par dagar åka tillbaka till Afrika igen.

Hon tittade bara förbi för att se om hon kunde hämta sitt skåp som jag målat... 

 

När jag stängt grinden bakom Sussie försökte jag göra mig ngt att äta men fick fort ge upp den tanken och åter igen skynda mig - denna gången till soffan - för att lägga mig ned åter igen i frossbrytningar och detta fruktansvärda illamående som jag i erfarenhet vet brukar utvecklas till kaskadspya eller att jag svimmar om jag inte fort lägger mig ned och bara försöker andas,

Dessa skov är inte bara fruktansvärt obehagliga men också ganska skrämmande att få när man är helt ensam så där låg jag sedan och längtade efter att Alexandra skulle komma hem från skolan!
Djur är så inkännande och även om det inte var speciellt bekvämt att ligga i tvåsitssoffan för att sova tillsammans med alla oroliga, kärleksfulla svansbarn på mig.
Men då de var så lugna och fina så var jag bara tacksam över att ha dem hos mig...

Finaste Sanna gjorde mat och kaffe till mig när hon kom hem vilket var välbehövligt då jag var så väldigt hungrig!

Hon tog även hand om svansbarnen som inte ville lämna min sida.

Jag mår bättre men är fortfarande inte helt bra och vågar inte stå upp en längre stund...
Så här är ett av de sätt som min kropp på ett ganska våldsamt sätt förklarar för mig att den har fått nog och är utmattad.
Folk ber i all välmening att jag ska ta det lugnt och att jag ska ta hand om mig själv men det är inte lätt då marginalerna är så små!

Jag har trots allt ändå blivit bättre på det då skoven inte är lika täta som förr! Jag är mer noggrann på hur jag lägger upp min tid och energi... men ibland krävs det så lite och ibland faktiskt ingenting!

Nu har jag fått lite frön på posten och så fort det blir varmare ska jag beställa jord!
Mina pumpafrön har vuxit iväg lite väl fort och är lite rangliga i sina krukor!

Tänk vad underbart om man hade haft "lite" pengar över så man kunde köpt riktigt fina utemöbler... jag blev helt sjuk av habegär när jag tittar in på Solhems inredning som säljer precis så där vackert lantliga saker som jag bara älskar!
Kolla in denna godingen!
Om Ni lever tillsammans med någon som är kronisk sjuk så ha i åtanke att denna person mest troligt alltid går med ångest och en känsla av misslyckande så var snälla, omtänksamma och kom med uppmuntrande ord om det som personen ifråga fortfarande klarar av.

Älska Er person ovillkorligt trots sjukdom och för den som hon/han är och få henne/honom att alltid känna sig viktig och behövd... det var länge sedan jag kände så!

Var rädda om Er själva och om varandra, ta vara på varandra och gör inte varandra illa.. det finns så mycket ilska och orättvisa som det är i världen, bidra inte till det!

Sov gott i natten!

Kärlek

Namaste

Marina

Vi var och hälsade på lite vänner igår nere i Göteborg och Molle har dels aldrig åkt en så pass lång färd i bil förr så bara det var ju tröttande plus att han blev lite åksjuk.

Det är viktigt att socialisera och miljöträna sina valpar och Molle fick träffa både nya människor och flera nya hundar igår något som var både spännande och kul.

Han är en så snäll pojke och tycker väldigt mycket om både folk och fä!
Han kom där emot aldrig till ro för att sova då han var tvungen att ha koll på både mig och allt annat som skedde omkring honom!

Vi utforskade trädgården och lite av området omkring och livet var lite extra magiskt och underbart när han ensam fick följa med mig på äventyr.

Då Molle i huvudet är "rumsren" men inte riktigt alltid kan hålla sig så är jag alltid lite rädd att jag ska missa tecken på att han ska vilja gå ut och kissa inne hos personerna som man besöker men han var så duktig så!
Inte en enda olycka!

Han var vaken från att vi gick upp på morgonen och fram till ca 20.30 när vi åkte från Gbg och då han fullkomligt däckade i bilen!

Själv fick jag träffa några av mina favoritpersoner och det gjorde gott för själen även om kroppen idag skriker!
Då jag inte har körkort och har alla mina pälsklingar är det varken lätt att ta sig tid eller råd att åka iväg så ofta som jag egentligen hade velat för att hälsa på mina underbara vänner så när man väl gör det uppfylls man alltid av lite extra kärlek!

Ni som har en man i Er närhet som Ni vill göra lite extra glad eller om Ni vill göra Er själva glada genom att ge honom en helt underbart doftande parfym/after shave kan jag rekommendera "Police".

Den luktar så fantastiskt gott att jag överraskas varje gång!
Janne en kompis i Gbg använder den och jag blir lika salig varje gång han kommer in i rummet och jag känner doften!

Själv vågar jag knappt gå in och titta på Bubbelroom då det finns så mycket fint där inne och självklart hur mycket nytt som helst nu till våren. :) Jag är dock i stort behov av BH och då jag vet att de håller bra priser får jag nog hur som helst kolla vad De har att erbjuda plus att De nu har springsale med upp till 70%.
Behöver ju även fortfarande en bikini... 
Just nu är det fraktfritt om man köper för över 400 kr, annars tycker jag att frakten många gånger kan äta upp vad man tyckte var ett bra erbjudande.

Nu står min stackars dotter i köket och slavar med lite mat till oss båda!
Det blir till att smaka på en ny bönpasta, den förra tyckte inte jag var så himla god precis, den var gjord på svarta bönor och kändes lite torr i smaken och koncistensen.

Den var okej men inte något man suktar efter.

 

Varför pasta gjord på bönor?
Jo, i den finns inget mjöl och knappt inga kolhydrater men där emot är den rik på proteiner ngt som är svårt att tillgodose sig med när man tränar så mycket som Sanna gör och samtidigt är vegetarian.

Denna var där emot jättegod, den smakar som vanlig tagliatelle och är gjord på sojabönor!
Så det kan jag absolut rekommendera till Er som tycker mycket om pasta men som förstår att det blir väldigt onyttigt i längden att äta ofta.

Priset är tyvärr inte lika övertygande dock men om man bara äter det någon gång då och då kan det vara värt det.

Var rädda om Er och ta vara på Er själva och det Ni uppskattar och håller kärt!
Livet är bräckligt, ha det i åtanke och visa Dem Ni älskar Er kärlek och berätta för Dem hur mycket just De betyder för Er!

Kramar!

Kärlek!

 

Namaste

 

//Mina

Idag tuffade jag in till Grizzly zoo och tog del av Deras fina erbjudande!
De hade upp till 30% på katt och hundmat och sedan hade De ett kanonerbjudande på kattsand...
Ja, det kan låta lite banalt men kan jag komma undan riktigt billigt med bra kattsand - alla kattägare vet vad jag pratar om - som dessutom har en doft av lavendel så hell yeh!
Att köpa kattsand för 49kr/10 kg istället för 179/10 kg smakar gott tycker min plånbok!
Jag menar att mina missar urinerar på 49 kr gör liksom inte lika ont som.. ja, Ni fattar!

Självklart är det svårt att gå in i en så mysig djurbutik utan att köpa lite... ben... godis och leksaker också!
Det tyckte mina svansbarn att jag gjorde helt rätt i så det blev lite fest när jag kom hem igen!

 

På vägen hem studsade jag yster som en liten groda in på Q8 där jag visste att det väntade lite paket på mig och jag kunde knappt vänta på att få komma hem och slita upp dem...

särskilt ett som jag inte visste vad det innehöll!
Det var en STOR låda som det stod "AKTA" på så jag kunde inte heller ruska för att lista ut vad som dolde sig däri.

Paketet var från en så fin kvinna som heter Cristina och som endast med mig i tanke pysslat ihop något så klockrent och vackert till just mig! 

Mitt inlägg igår gav mycket feedback både på min fb.logg och på statestiken här inne!
Det glädjer mig så klart då detta är ett ämne som betyder och berör mig väldigt mycket.

Jag var så fruktansvärt ledsen igår och det gör mig så ont, riktigt ont att uppfödare av idag inte kommit längre än till ett neandertalstadium!
Att vara så inskränkt i sina åsikter och skylla på att alla inte klarar av en döv hund... nej, självklart gör De inte det men om man inte orkar ta sig tid att hitta de ultimata hemmen till sina valpar så kanske man ska sluta med uppfödning över huvud taget?

När jag tittar på min leende Molle som fullkomligt lyser av kärlek när han tittar på mig så känns det som att något brister inom mig av bara tanken på att det finns folk som anser att han inte borde finnas!

Molle har sån livsglädje och han gör m i g glad, han gör alla glada då han fullkomligt överöser alla med uppmärksamhet och kärlek!

I nuläget är det lite "jobbigt" här hemma för stackars Molle som börjar bli könsmogen!
Flera av flickorna löper och pockar på uppmärksamhet och svassar runt honom...
Äckliga små tanter som raggar på en liten pojke!
Molle fattar inte riktigt vad det är för konstiga känslor som poppar upp i honom och han blir helt stissig stackarn så det blir snart till att beställa tid för en kastrering men han är lite för ung fortfarande.

Det kan bli väldigt jobbgt för honom att leva med fyra stycken små "slynor" som från dag ett bjuder till!
Folk som kommer till mig när mina tikar är i löp tror att de är i höglöp även om de precis börjat löpa!
Jag har aldrig varit med om bitchigare tjejer! 
Aicha 14 år och Foxy 11 år är helt klart värst... pensionärer som springer efter en liten pojkspoling! Hu!

Idag har det varit ett helt fantastiskt väder och omställningen mellan det kalla gråblask som var igår gjorde mig givetvis sjukare och jag är inte återställd sedan jag och Margone röjde i trädgården!
Det är oerhört trist att vakna upp med en blixtrande huvudvärk när det är strålande vackert väder ute!

Klockan är strax 19 och himlen lyser fortfarande ljust blå i skymningen och vad än väderprognosen säger så hoppas jag på en lika fin dag imorgon igen, dessa omslag är inte alls sköna!
Mörkret sänker sakta sin filt över naturen och skuggorna lyser koboltsblå... det är väldigt vackert och en lugn känsla sprider sig.

 

Just nu ligger jag och hoppas på att lite mat kan laga sig själv och serveras på bordet framför mig, jag är hungrig som en liten varg men har inte kraft att göra den!

Hoppas att Ni har haft en härligt solig och skön vårdag och att Ni har njutit i fulla drag, precis så som man sig bör en dag likt detta!
Själv åt jag en av Magnums nya glassar, Dark cappuccino som var helt okej!
Innanmätet var supergott men jag är inte förtjust i Magnums chokladhölje och brukar därför äta de med vit choklad som känns lite fräschare!
Men att äta glass ute i en ofattbart varm vårsol känns ändå ganska lyxigt! 
Nä, men!
Ser man på, maten gör nästan sig själv... eller i varje fall utan min inblandning! Min söta dotter gör lite mat till oss så strax blir även min lilla mage nöjd och slutar att knorra!

Var rädda om varandra!
Krama lite extra mycket på varandra och berätta för varandra varje dag hur mycket Ni betyder för varandra!

Till alla mina vänner vill jag bara säga att jag inte vet vad jag hade gjort eller varit utan Er, Ni är de bästa vänner någon kan önska sig! Ni är varma, genuina och omtänksamma och Ni överöser mig med kärlek!
Tack för att Ni finns och vill finnas i mitt liv!

Visa omtanke mot varandra, det krävs så lite för att en människa ska känna sig lite speciell och älskad!

Kärlek! <3

Namaste

//Mina

 

Detta är Molle!

Han har ett namn och han lever i allra högsta grad och han lever ett vackert och kärleksfullt liv i sin underbara, lekfulla, friska kropp!
Han är en så rar, glad och påhittig kille, han är smart och just därför väldigt rolig att arbeta med, Molle är en helt underbar, egen liten individ!
Denna pojke kom till mig för tre månader sedan som en liten 8-veckors valp för att omplaceras och jag tog honom under mina vingar.
Många tycker inte att Molle ska leva!
Många tycker att valpar likt Molle ska dö!
Uppfödarna är kärleksfulla, underbara människor som såg att jag hade större chans än Dem att hitta det ultimata hemmet till Molle och De visste att jag skulle ta mig tid... 
Många har förutfattade meningar om valpar/hundar likt detta...
Jo, Ni förstår... Molle har ett handikapp som han inte ens själv är medveten om!
Molle hör inte, han är döv!

Dessa människor tycker nämligen att "skräp" - ja, De kallar visst individer som Molle detta - likt detta ska avlägsnas! Avlivas! Dödas!!
Varför ska inte en hund med handikapp få chansen till ett bra liv?
Ja... jag förstår i viss mån varför människor likt De tror att hundarna ifråga med handikapp likt detta inte skulle kunna få ett bra liv och det är ju för att just dessa människor inte är inkännande nog och inte kan läsa av en hund för att själva klara av att fostra en så pass känslig individ... men det innebär ju inte att andra människor som är duktiga på hund och som har en innerlig kärlek skulle klara av det!
Molle är snart ett halvår och han lever i allra högsta grad!
Han är fullt frisk och människor stannar på gatan och på tåg/buss för att prata och kela med denna helt underbara, sociala, glada och vackra pojke!
Detta är min kärlek och mina tårar rinner i ren frustration över människors dumhet, egoism och idioti...

Jag är samtidigt så stolt över denna unika pojke och över hans personlighet och varma sätt!
Han kom till mig när jag var som bräckligast och han har gett mig så mycket...
Efter mycket tankar och även motstånd från ett par andra har jag bestämt mig för att behålla honom... han ska inte vidare, vi ska inte splittras... han har sin trygghet här hos oss och i vår flock!
Här blir han älskad lika villkorslöst som den kärlek han ger oss!

 

Här får han vara precis den han är och jag är så stolt över att vara hans matte!

Detta är min Molle!

Kärlek!

Namaste

//Mina

 

Jag och min dotter har haft lite av en filmhelg!
Igår såg vi på filmen "In to the woods" och den kan jag absolut rekommendera även om Johnny Depp bara var med i si så där fem minuter! Den var hur som helst annorlunda och mysig med allehanda sagofigurer!

Idag har vi sett på "Horrible bosses" - både ettan och tvåan - och de var hysteriskt roliga båda två!

Så där har Ni några bra filmer att mysa upp Er framför!

Imorgon ska Molle hälsa på sin mamma och bror!
Det ska bli så roligt att se honom tillsammans med sina prickiga släktingar och var ifrån han har fått sina fina egenskaper och drag ifrån.
De har även hästar som jag har tänkt passa på att slå armarna om och bara känna Deras underbara muskulösa kroppar och värme under mina händer!
Då jag sedan många år tillbaka blev tvungen att lägga ridningen på hyllan... ngt som smärtar något oerhört så får jag ändå passa på att röra lite vid dessa helt magnifika själar.
Jag hoppas jag kan återkomma med lite fina foton!

 

Att det är Mars har väl ingen kunnat undgå med tanke på alla väderomslag som sker. 
Vi har haft några underbart varma, soliga vårdagar för att sedan slå om till regn, frost och till och med lite snö!
Inte var Ni väl så tokdumma att Ni trodde att vårvärmen redan slagit till för att stanna?

Som sagt, det är Mars så vi kan vänta oss det värsta av vädergudarna!

 

Så fort vi åter igen får en ny period av värme har Alexandras pappa lovat mig att vi ska hämta ett lass med jord så att jag kan sätta upp mina pallkragar och förbereda bäddar till mina fröer och plantor.
Det blir även att köpa några säckar med gödsel då jag behöver vända in det i de gamla bäddarna också!
Fröerna som jag har planterat i små krukor här inne har redan börjat växa och gro!
Man kan nästan med blotta ögat se hur de kämpar sig upp genom myllan!

Som Ni ser gör jag reklam för Grizzly zoo!
Jag älskar verkligen den butiken och vill verkligen att så många som möjligt ska gynna Dem och särskilt då den butik som finns i Borås!
Personalen där är helt underbara plus att De sponsrar oss på Hundskyddet!
Grizzly zoo har det mesta till katt och hund och har märken så som Hurtta men även ett prisvärt märke som heter Rukka.
Jag har köpt både selar och halsband av båda dessa märken till mina hundar.
Jag kan rekommendera dem båda men som sagt Rukka är väldigt prisvärt.
Halsbandet kan man använda som "fast" halsband eller som "stryp" och selen är i härligt mjukt neopren!

 

 

 

Jag tänkte vara ute i god tid och beställa lite bikinis så sagt och gjort så gjorde jag detta här om dagen!
På La redoute hittade jag en fin bikini-bh och en hel väldigt fin bikini!
Det är enkelt och skönt att beställa på nätet men tyvärr så passade inte bikinin då det är svårt att anpassa en bikini i storlekar S, M eller L till olika kupstorlekar märkte jag!
Så trist när man har lite större byst, jag hade verkligen önskat att den passade!
Se så fin!!

Dumma bröst! De stod rätt upp och hystades högt upp till hakan med endast ett skylande av endast bröstvårtorna!

Hur som helst kan jag rekomendera Er med mindre bröst att köpa den då den verkligen var urfin så passa på nu med de erbjudande som La redoute har nu!

 

När jag gick upp så kände jag mig som ett ursketet äpplamos... det vill säga inte speciellt fräsch!
Efter att jag gett mina underbara svansbarn lite i magen svepte jag därför in i duschen för att få bort den klibbiga hinna på kroppen som nattens värk och frossa gett mig.
Jag lät musklerna slappna av under en varm strilande stråle innan jag klev ur...
När jag torkat mig skulle jag ladda kaffebryggaren men kollade igenom samtal och sms innan...
"Jag är hos Dig vid 12"
Fuck! Klockan var 11.45 och en av mina fina vänner var på väg för att hjälpa mig lite i trädgården!

Även om jag vet att värktabletter inte gör någon verkan hoppades jag ändå att lite av värken kunde lindras så det var väl ungefär vad jag hann med innan det knackade på dörren.

Söta människan hade med sig presenter till mig!
Fyra glaslyktor och tre ugglor som jag i smyg suktat efter!
"Se no evil, hear no evil, speak no evil"

Igår kväll - natt - ett tag innan jag gick och lade mig fick jag känning till migrän och dum som jag var hoppades jag att detta skulle klinga av om jag bara gick och lade mig men... nej, det gjorde det aldrig.
Det blev så pass illa att jag inte kunde eller orkade gå upp och ned för trappan för att hämta ngn/ngr tablett/tabletter.
På morgonen när lilla Molle behövde komma ut och kissa var jag ändå tvingad att ta mig upp ur sängen och ned och passade då på att ta en tablett.

När jag svalt den och Molle kissat återgick vi till sängen men jag kunde fortfarande inte sova och migränen lade sig inte, utan snarare eskalerade så efter ytterligare en timme fick jag gå upp och ta ytterligare en tablett.

Jag stapplade halvt om halvt blundande ned för trappan och famlade mig illamående fram till skåpet. 
Jag hann aldrig att somna men vilade och kände den värsta värken avta så sakteliga.
Väl på benen igen låg den och lurade där bakom hörnet hela tiden, lite, lite molande...
När det började blixtra lite i ögonvrån tog jag en tredje tablett och så har det varit hela dagen... men inatt ska jag preparera mig innan jag lägger mig.

När jag mådde lite bättre de där timmarna fortsatte jag måla på ett skåp som jag ska ha som bokskåp!
Jag tror att det kommer att bli riktigt fint när det blir klart!
Det roliga är att jag nästan är lika täckt av färg som möblerna jag målar när jag är klar! 
Tur att det är färg som lätt tvättas av!

När jag var och hämtade posten i brevlådan här utanför idag kom en man gående.
Jag hejade - så där som man gör här ute på landet - och han log och hejade tillbaka och strax där på var han borta!
Ofta ser jag Dem så tydligt att jag inte inser förrän efter en stund att det inte var en levande person... man blir lite snopen!
Jag har aldrig sett honom förr, kanske kommer vi att heja på varandra igen och kanske stannar han då och pratar lite!

Nä, detta blir ett kort inlägg för nu börjar det "surra" och värka i mina tänder och käke, ett tecken på att huvudvärken snart smäller till med full kraft!
Jag ska ta två tabletter och ta med min svansbarnen upp och hoppas på en god natts sömn... hoppas kan man ju alltid!

Var rädda och omtänksamma med varandra!
Visa varandra hänsyn och kramas mycket!
Kramar är en riktigt bra medicin!

Kärlek! <3

Namaste

//Marina 

Så hamnade jag i den här lilla frågestunden igen: Var har empatin tagit vägen?

I en grupp som jag är medlem i på Facebook kom tiggeri på tal så som det gör ganska frekvent lite här och var nu mera.
Folk som tycker att man ska förbjuda tiggeri... eller i detta fall så var det bara en person men det räckte för att jag ska få ont i magen och bli så ledsen att jag börjar gråta.
Folk kommer med så taskiga argument och så empatilösa kommentarer att man blir fullkomligt mörkrädd!
Jag skäms över hur egoistiska människor är och över Deras brist på att sätta sig in i andra människors liv och lidande.

"Jag är inte rasist men..."
Nä, eller hur!
Hur djupt skulle DU sjunka för att sätta Dig utanför en affär och tigga?
Hur svulten skulle DU och Dina eventuella barn vara innan Du skulle be främlingar om pengar?
Hur länge skulle Dina barn gå utan hela skor och kläder och hur länge skulle Din el vara avstängd... hur länge skulle Du vara bostadslös innan Du i köldgrader skulle sätta Dig på den kalla asfalten och ta emot smädelser, arga och till och med äcklade blickar... till inga blickar alls... för om De inte tittar på Dig finns Du ju inte!
När och hur lång tid skulle det ta innan Du svalde all Din stolthet??

Varför ska vi INTE hjälpa människor i nöd? Det kunde lika gärna varit DU! 
Nej, vi kan inte hjälpa alla men vi KAN försöka!

Jag kan inte ge mycket men när jag kan så ger jag en liten slant och om inget annat så behandlar jag Dem som De människor De är!
Jag SER Dem!

Hur blev människan så självisk att vi börjar beklaga oss över det där extra klivet vi får ta när vi ska gå in i en butik eller när vi är på väg till jobbet... ett kliv över en annan människa!
"Ååååh, det är så jobbigt! De är överallt!"
Skäms! Patetiska j-a bortskämda varelser!
Ja,visst fan är det jobbigt!
Men av den orsaken att det är så in i h-e sorgligt att någon människa s k a behöva tigga!

Det är fan så sorgligt att fattigdom existerar men det hjälper inte att gömma undan eller förbjuda tiggeri... fattigdomen försvinner inte genom förbud men kanske genom omtanke och kärlek!
Jag känner ett vemod så stort och jag blir så tung i hjärta och bröst när man om och om igen möter "Vi och De-tänket"... 

Jag vill inte heller höra Era äckliga bortförklaringar... eller Ert rättfärdigande av Er själva och Era tankar och beteende!
När Ni ska förklara hur snälla Ni är och att Ni hellre ger pengar till "våra hemlösa" eller till blablablabla... och att Ni minsann är så snälla och kärleksfulla såååå... *skakar på huvudet*
Men i så fall undrar jag vad som gick fel... varför inte försöka dra linan hela vägen ut? Varför inte vara snäll mot alla?

Ni som följer mig och min blogg och Ni som verkligen privat känner mig vet att jag förespråkar kärlek och empati väldigt starkt och för mig är det därför väldigt svårt att förstå hur och varför man inte värnar om allt och alla... jag blir oerhört starkt påverkad och ledsen över hur kallt vårt samhälle är och hur många helt enkelt skiter i hur andra mår eller har det.

VAR rädda om varandra!
Värna om ALLA omkring Er!
Ta ingen för givet och visa kärlek och omtanke!
Var helt enkelt snälla... 

Kärlek <3

Namaste

//Marina

Jag mår inget vidare...
Vädret växlar lika fort som man hinner blinka!
Sol, snö, regn... allt gärna på en och samma dag!
Det sätter sig i kroppen och jag vill bara sova... en konstant molande huvudvärk gör sig påmind bland all annan värk.

Just nu blickar jag framåt och hoppas på en vacker vår... jag ser fram emot det där lilla som att kunna sitta ute och dricka kaffe.
Visst är det nästan lite magiskt första gången man drar fram utemöblerna efter vintern!
Några plädar till hundarna att ligga på och en pläd under rumpan och en runt kroppen sitter man och kisar mot den vårbleka solen och bara njuter. Händerna håller ömt runt en kopp med kaffe som svalnar allt för fort och man känner hur solen smeker den vinterbleka huden över kinderna samtidigt som vinden fortfarande är lite för kall. Varje dag sneglar man mot björkens små musöron för att se om de vuxit och man - läs jag - njuter av att se hur gräsmattan börjar breda ut sig över trädgården... något man har svårt att se framför sig just nu.
Just nu ser allt sorgligt grått och tragiskt ut och hela trädgården är gråbrun av all lera!
Världen är inkapslad som i en grå film av smuts!

I dagsläget måste jag nu mera planera in mina "lediga" dagar för att orka existera... dvs. dagar när jag inte träffar någon annan än min dotter.
Det är märkligt nog så många mer som vill komma och hälsa på mig nu när jag är singel och jag får tyvärr tacka nej ofta för att orka med vardagen. Det är trevligt och rart så jag klagar inte men jag blir väldigt trött i både kropp och själ av för mycket umgänge och av för mycket att hålla reda på.

Kanske känner De att man är mer tillgänglig, mer fokuserad på Dem då jag har lite svårt med fokus när det blir för mycket runt omkring mig! 

Man måste ju hur som helst planera vardagen på ett annat vis nu men det har gått ganska bra än så länge, jag antar att man blir tvungen att skapa sig rutiner för att på bästa sätt fixa det. Tror jag måste få in en - eller två-"städ och tvättdag". Detta hade jag alltid när Alexandra var liten plus att jag över lag städade näst intill ihjäl mig... inget man kan klandra mig för att göra nu. Hur gärna jag än vill så kan jag inte uppbåda energi till det mer än vad jag gör... därför krävs just nu lite mer planering känner jag.
Städdagar och även en shoppingdag... och där emellan vilodagar och restrerande dagar kanske man kan ta emot besök om man orkar.

Jag blir så frustrerad när jag inte får något gjort, jag vet inte var jag ska börja...
Plus att samma röriga syn möter mig när jag sticker ut huvudet!
Mickes "chef" och "vän" valde ju att använda vår trädgård som en soptipp eller avlastningsställe och det ligger fortfarande fullt med takpannor staplade över hela infarten och framför husvagnen så att inte heller den kan flyttas på. Där ligger också saker som Micke har ställt undan som ska till skroten... så lite kortfattat kan man säga att jag har ett skrotupplag på tomten! Detta är något som hyresvärden har legat på angående att det ska bort fortast möjligt så det känns lite jobbigt!

När jag får hem min lilla vespa underlättar ju den mycket om man ska iväg och handla lite eller om man vill hälsa på ngn... det blir både billigare och man slipper hålla koll på tågtider. Den är skön att ha på sommaren om man vill sticka iväg och ta sig ett dopp i ngn av sjöarna!

Jag vägde den lilla prickiga när jag var hos mor och far i Fredags och nu väger han ca 21-22 kg.
Jag kan inte fatta att denna lilla pojke vägde fem kilo när han kom till mig ngr veckor innan jul!
Han är en s t o r bebis nu, för bebis är han absolut fortfarande!
Det är en så go kille och han gör mig så glad!

Jag måste köpa råttfällor... faktum är att Alexandras pappa lovade köpa med sig det till mig när han kommer hit nästa gång! 
Det går inte att blunda för det faktum att vi med all säkerhet har en mindre armé i väggarna och en del låter som mindre flodhästar.
De blir inte ens rädda när man bonkar i väggarna... de enda som blir rädda är mina ynkliga hundar, särskilt Lilly!
Så nu måste jag tyvärr sätta upp lite fällor!
Även inne på altanen där det har bott en mus hela vintern och den förstör och använder filtar och kuddar som toalett det lilla äcklet!

Så är det då en ny vecka framför oss... en vecka närmare våren och värmen kanske! 

Var rädda om varandra och visa varandra kärlek!

Kramar

Kärlek

Namaste

//Marina