Valpträff!
Valparna har just fyllt sju månader och samlades för en liten träff!
Molles mamma var fullt upptagen i att vara skendräktig och att samla foppatoffel-valpar som hon vaktade så hon kunde inte vara med.
Men ståtliga pappa var hur som helst med och träffade lite ogillande sina barn... de blir ju så stora fort! :)
Så mycket underbara prickar på alla sätt och vis, både människor och svansbarn!
Molle var väldigt mycket större än de alla och de andra "valparna" såg väldigt små ut jämnförelsevis men jag tror som sagt snarare att det är så att Molle är en väldigt stor kille!
Han älskar uppmärksamhet och som den lilla hund han tror att han är klättrade han även upp i andras knän!
Lilla knäppis!
Så vansinnigt onödigt!
Jag dök ned efter den i det äckliga vattnet och sprang ut i köket spritt språngande naken - precis utkommen ur duschen - samtidigt som jag ropade: "Saaaaannnaaaa! HJÄLP!!!"
För då jag dröp av vatten kunde jag inte på något bra sätt torka mobilen!
"Bara så Du vet, jag är naaaken!!"
Men på grund av detta hade jag ingen kamera och kunde inte fota vare sig Molle eller de andra valparna på träffen vilket var jättetrist!
Turligt nog fanns det andra som fotade och kunde föreviga denna dag!
Tack snälla för att jag fick lov att låna dessa bilder till min blogg!
MIn dotter har ju inte alls tänkt att klä upp sig på skolavslutningen men hur som helst så fick jag tillåtelse att leta efter ett par ljusa jeans och en vit skjorta vilket jag idag hittade på Ellos.se som dess utom hade ett bra erbjudande med 30 procent på en vara och 20 procent på resten av köpet.
Då Alexandra verkligen avskyr att gå i affärer och att prova kläder så kör vi denna variant vilket även jag tycker är bekvämt!
Jag hoppas hon blir nöjd och att hon känner sig fin!
Var rädda om Er!
Ljus och kärlek till Er alla!
Jag tänkte att jag ska försöka göra ett avstamp och uppmuntra Er alla till att vi alla börjar leva på våra egna villkor!
Att vi förlåter oss själva och alla omkring oss och går vidare in i framtiden, livet utan några själsliga bördor på våra axlar.
Genom det blir vi mer öppna... mer kärleksfulla och tillitsfulla, jag tycker att vi är skyldiga oss själva det men även De runt omkring oss.
Låt oss samla kärlek runt omkring oss!
Samla aldrig endast människor, utan välj vänner med omsorg!
Vänner som älskar, visar empati och som lever utan lögner!
Genom att förlåta går man vidare... men det innebär inte att man måste utsätta sig för det eller den personen igen.
Nej, släpp... i den mån det går och gå vidare!
Det viktigaste tror jag är att just förlåta sig själv... det är allt för lätt att anklaga sig själv för att man utsatt sig själv för olika situationer.
Jag vet att jag har gjort det... och att jag fortsätter att göra det!
Därför vill jag försöka lova Er att bli bättre på att helt enkelt förlåta mig själv och jag vill råda Er att göra det samma för att bli hela och släppa in ljuset och kärleken i Era liv igen!
Kärlek!
Namaste
