jagochalladomandra

I min blogg ventilerar jag mina känslor och tankar samt skriver om vad som händer i mitt liv... Då jag är medial dyker det även upp inlägg om det men även om sjukdomar, glädjeämnen, självklart mina och andras djur. Jag är direkt och jag har åsikter som jag absolut dryftar och som inte alltid faller alla på läppen! Jag önskar Er alla kärlek och mina sista rader brukar oftast handla om just kärlekens kraft och att vi måste tänka på och ta hand om varandra!

Viskar...

Publicerad 2013-03-03 17:59:51 i Allmänt,

Vågar inte direkt vråla ut att våren ser ut att kämpa sig fram genom vinter, snö och kyla!
Jag viskar därför ett litet *Tjohoooo...* över snödropp, sol och fågelsång men tar absolut inte ut något i förskott då Kung Bore inte brukar ge upp så där utan vidare!
Men nu har ju alla som anser att snö skulle vara något fantastiskt fått sitt lystmäte mättat med Vasalopp och pulkåkning och kan börja dansa med mig i en yster liten soldans!
 
Längtar som besatt efter barmark vare sig det är över stigar, grusvägar, gräsmattor eller över dammiga asfalterade vägar! Jag trånar över att snart få se tulpanerna knoppas i mina land och jag längtar efter att få inhandla lite smått och gott på Plantagen bland annat en solsäng som jag kan vräka mig i under varma dagar!
 
Tänk att äntligen få kasta av sig alla tunga, hemska kläder och endast slänga på sig ett par skor när man går på promenad... att kunna tassa ut barfota till solsängen där jag med all säkerhet inte kommer att få ligga ensam. Jag kommer mest troligt att ha en hel skock med härliga, flåsande svansbarn knöende vid mig så jag kommer att känna mig tvungen att ställa sängen under en parasoll... och nej, det hjälper inte att ställa dit ytterligare en säng då de vill ligga bredvid sin mamma.
Kanske är det dax att börja bunkra upp med lite härliga, spännande böcker att ha vid kaffet i solen där jag kommer att ligga i min stråhatt och solglasögon och även en stor filt om så krävs inom kort... jag hoppas så hur som helst.
 
Jag och en vän åkte ned till Örkelljunga här om kvällen för att försöka få Astra "fucking" Zeneca att släppa ngr av de hundar som de skickat till dödshägnet i England för vidare djurförsök...
Resan tog knäcken på mig men detta visste jag ju att den skulle men ibland känns det mer viktigt att göra något som verkligen spelar roll än att alltid behöva ta hänsyn till detta förbannat veka skal jag lever i...
Jag har en stor inflammation i ena skuldran och det gör förbannat ont men vad som gör mer ont och som smärtar ända in i själen var att vi inte kunde rädda en endaste hund.
Vad som var bedrövade var även att det var så få människor som dök upp under protesten... ca femtio stycken.
Bryr sig inte fler än så?
Det borde fullkomligt kryllat av människor som skulle visat sin ståndpunkt och att detta är långt från okej!
Jag anser att dessa förbannade djurförsök är så förlegat och anser att ett så stort bolag som Astra FUCKING Zeneca borde använda sig av nyare och mer pålitliga metoder än så... detta är verkligen så skamligt!
Hur? Säg mig HUR man med rent samvete kan gå in genom dörrarna till sitt arbete där?
Hänger de av sig både samvete, hjärta och själ i omklädningsrummet tillsammans med ytterkläderna?
Hur präglas man som människa när man om och om igen bidrar till att levande varelser plågas under ens händer eller framför ens ögon? Hur är man som medmänniska? Sover man gott om natten? Sover man alls?
Jag mår illa av bara tanken så hur mår då De?
Är det så att man härdas? Att man väljer att gå in med skygglappar på sig...?
 
 
Jag såg ett videoklipp på en fritagning av hundar från ett labb i Italien där flera hundra människor gick i protest... tåget slingrade sig fram likt en stor drake och De hade poliseskort.
Här var polisen tvungen att använda sig av pepparspray på personer som kastade ett par snöbollar mot de bilar som hundarna forslades i... absurt och riktigt genant.
 
Jag kände en så stor och vanmäktig tomhet när jag kom hem och vid åsynen av mina vackra flickor och jourbebis så kom tårarna igen! Det kunde lika gärna varit de... Hur kan man? HUR KAN MAN plåga så helt oskyldiga och underbara varelser...?
 
Stötta gärna Djurrättsalliansen och ha koll på Deras FB-sida.
 
Var rädda om varandra och självklart Era djur!
 
Marina
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marina

En blogg om mig och min familjs liv, våra och andras djur. Träning av djur och deras ägare, diabetes, andlighet mm, mm

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela