jagochalladomandra

I min blogg ventilerar jag mina känslor och tankar samt skriver om vad som händer i mitt liv... Då jag är medial dyker det även upp inlägg om det men även om sjukdomar, glädjeämnen, självklart mina och andras djur. Jag är direkt och jag har åsikter som jag absolut dryftar och som inte alltid faller alla på läppen! Jag önskar Er alla kärlek och mina sista rader brukar oftast handla om just kärlekens kraft och att vi måste tänka på och ta hand om varandra!

En dag bland många...

Publicerad 2011-03-28 20:40:10 i Allmänt,

Idag är det jobbigt... riktigt jobbigt.
Jag har haft så förlamande ont att jag har legat hela dagen för utom korta promenader med hundarna där det kändes som min kropp skulle slitas i tu för varje steg jag tog.

Jag har kännt mig så oerhört ensam idag, ensam och väldigt sorgsen.
Ibland kommer alla känslor ikapp och hela mitt försvar rämnar och jag sitter där ensam, liten och det känns som att ingen förstår mig.
Det flimrar framför mina ögon och jag är så trött så innerligt trött!
Jag är så orkeslös och jag önskar av hela mitt hjärta att ni kunde förstå...
Jag tror inte att någon kan inse hur svårt det är och hur dåligt jag mår när någon spontant knackar på dörren eller när min sambo oförutsett tar hem vänner när jag inte har haft kraft till att städa upp.
Vart endaste litet vardagsgöromål är ett stort hinder som jag måste kämpa mig igenom...
Bara att gå upp och försöka hålla humöret uppe tills huset har tömts krävs styrka då hela mitt inre konstant vill brista i tårar.

Jag är så trött och jag önskar ingen att må så här dåligt.

Jag är rädd, för första gången är jag uppriktigt rädd för min egen hälsa då jag succesivt hela tiden blir sämre...
men jag känner mig samtidigt så uppgiven.
Jag har inga drömmar kvar!
Vart tog mina drömmar vägen?
Framtidstro och hopp saknar jag totalt...

Min terapeut frågade mig vad jag skulle vilja göra om jag ville börja med någon hobby men min enda önskan är att bara få vara...
När man vet hur mycket energi allt man tar sig för kräver spelar det till slut ingen roll hur roligt det är, mina önskningar har sinat.

Ja, livet är tråkigt det kan jag medge men jag försöker på något vis att leva genom andra och glädjas för deras skull.

Men visst är det förödande att se alla ens framtida planer sakta suddas ut för att försvinna...
Jag önskar att jag kunde ge så mycket mer av mig själv till mina nära och kära men jag kan verkligen inte... jag har inte kraft till att hålla dem intill mig, att tala med dem eller att umgås.

Jag vill bara gråta över hur allt har kommit att bli...

Ja... det är en sån här dag igen, det är jobbigt, väldigt jobbigt!

Var försiktiga där ute...

Kommentarer

Postat av: Victoria

Publicerad 2011-03-29 08:19:10

Läser dina ord. Läser det du skriver och tror att jag förstår vad orden betyder även om jag inte känner dej så väl. Än. :o) Fann din blogg och ville gärna läsa och få en liten, liten försynt inblick. Jag förstår dej. Man kan ju aldrig helt veta hur någon annan människa känner sej eller har det - men den fysiska biten vet jag alltför väl. Den emotionella kan jag bara försöka föreställa mej.

Tack för att jag fick läsa!

Kram

Fröken V

Postat av: Nina

Publicerad 2011-03-29 20:32:35

Hej gumman!



Ringde dig häromdagen men ni var inte hemma eller så orkade du inte ta dig till telfonen. Du vet att jag och många andra finns för dig. Älskar dig finaste.



Skickar många många kramar.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marina

En blogg om mig och min familjs liv, våra och andras djur. Träning av djur och deras ägare, diabetes, andlighet mm, mm

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela