Sommarfest i höst...
Hösten verkar ha infunnit sig sedan några veckor tillbaka.
Det positiva i detta är att promenaderna med svansbarnen är så mycket behagligare men det är i sorg jag andas in den friska kvällsdoften och mitt hjärta gråter lite över hur abrupt sommaren tog slut och ersattes med dagar fyllda av regn. Jag hoppades ju att det skulle vända igen men nu efter 2 1/2 veckas regn och där graderna märkbart blivit så mycket svalare har jag bara fått förlika mig med att sommaren faktiskt är till ända.
Till helgen ska vi hur som helst ha en sommarfest och fira av denna sköna årstid i skratt och umgänge och kanske samtidigt välkomna hösten för att lite försona sig med tanken att en kallare årstid och tid är på ingång.
Förra året satt vi uppe till klockan 07.00... stackars grannar! Vi sjöng så altantaket nästan lyfte och skrattade så våldsamt att vi skickade bak smilbanden långt bak i nacken!
Jag har haft en riktigt dålig vecka bakom mig och hoppas att jag mår "bra" i helgen. Idag har jag mått förhållandevis bra, min mage sved inte lika illa och elden brann inte lika starkt i min kropp så jag får ta det lilla lugna fram tills dess så ska det nog gå bra!
Det positiva i detta är att promenaderna med svansbarnen är så mycket behagligare men det är i sorg jag andas in den friska kvällsdoften och mitt hjärta gråter lite över hur abrupt sommaren tog slut och ersattes med dagar fyllda av regn. Jag hoppades ju att det skulle vända igen men nu efter 2 1/2 veckas regn och där graderna märkbart blivit så mycket svalare har jag bara fått förlika mig med att sommaren faktiskt är till ända.
Till helgen ska vi hur som helst ha en sommarfest och fira av denna sköna årstid i skratt och umgänge och kanske samtidigt välkomna hösten för att lite försona sig med tanken att en kallare årstid och tid är på ingång.
Förra året satt vi uppe till klockan 07.00... stackars grannar! Vi sjöng så altantaket nästan lyfte och skrattade så våldsamt att vi skickade bak smilbanden långt bak i nacken!
Jag har haft en riktigt dålig vecka bakom mig och hoppas att jag mår "bra" i helgen. Idag har jag mått förhållandevis bra, min mage sved inte lika illa och elden brann inte lika starkt i min kropp så jag får ta det lilla lugna fram tills dess så ska det nog gå bra!
Imorgon börjar barnen i skolan och Alexandra börjar på Onsdag... så slängs vi in i vardagen igen och det är väl lika bra att omfamna den och försöka se de fördelar som finns med den också. Funderar fortfarande på vilka det skulle kunna vara...
Men hur det än är så känns det faktiskt lite deprimerande att se blommor och natur vissna in i dvala...
Jag har alltid sett hösten som en lisa, som en vilande årstid, en tid att kunna och få möjlighet att kura ihop sig och inte begära så mycket av sig själv och andra men i år är jag inte klar med min sommar... jag har ett sug efter mer! Mer sol, mer värme, fler bad... MER helt enkelt!
Jag har alltid sett hösten som en lisa, som en vilande årstid, en tid att kunna och få möjlighet att kura ihop sig och inte begära så mycket av sig själv och andra men i år är jag inte klar med min sommar... jag har ett sug efter mer! Mer sol, mer värme, fler bad... MER helt enkelt!
Det har varit en härlig sommar med nya bekantskaper och vänner!
Så lyckligt lottad jag är över att dessa fantastiska människor har kommit in i mitt liv, jag är säker på att vi kommer att ha mycket kul fram över!
Ibland faller bara allt på plats och man får möjlighet att ta emot så mycket fint som livet har att erbjuda... så mycket fint att allt det solkiga och jobbiga förminskas och blir lättare att härda ut och leva med!
Det är underbart så mycket fin energi man kan ta emot när man umgås med rätt individer... personer som bara vill en väl. Då är det lättare att vara... att existera, när man känner sig älskad och förstådd för den man är!
För det där är inte helt självklart när man knappt själv förstår sig emellanåt... därför är det så skönt att ha möjlighet att landa i famnar likt det... något alla borde ha! Bekräftelse.
Alla behöver vi bli bekräftade av Dem vi älskar och en del har väldigt svårt att ge just det där lilla berömmet, kramen, pussen, leendet eller vad det nu månne vara. Till slut skjuter De sig själva i foten för om man inte kan ge får man snart heller inget tillbaka!
Folk ger helt enkelt upp!
Och ibland måste man faktiskt ge upp... när hjärtat slutat klappa för något är det dax att flytta blicken framåt och inse att en förändring inte går att få och att det kan bara kännas bättre att ta in på en annan stig... som att lyfta en börda från axlarna och aldrig titta bakåt.
Jag är en hönsmamma... ja, jag vet... men jag är så oerhört rädd!
Sanna börjar nu sista året på gymnasiet och jag vet själv hur osäker och hur jobbigt hon tycker att det är att tänka på framtiden.
Hon är ju snart vuxen...eller i samhällets ögon hur som helst!
Att jag snart har ett vuxet barn känns nästan lite absurt.
Jag vill att Sanna ska få den bästa av alla framtider!
Finna ett jobb som hon verkligen brinner för, hitta en partner som hon älskar... jag vill att hon ska må bäst och få det absolut bästa ut av livet!
Jag vill inte att hon ska få kämpa så hårt som jag alltid har fått göra...
Ja... jag är rädd, jag är livrädd då hon är det finaste som finns och bara värd det absolut bästa!
Ikväll tittade solen fram och det var så vackert... nu ligger jag åter igen och lyssnar på ljudet av regndroppar mot de svarta glasrutorna. Det trummar lik en påminnelse... och som en bekräftelse om att jo, nu är hösten här! Det är inget ljumt sommarregn, det är mer bestämt och lite kyligt!
Var snälla mot varandra och se varandra men glöm inte heller bort Er själva!
Inse att även Ni själva är viktiga... det kan vara svårt att ta till sig men vi alla fyller en funktion i denna galna värld och varje pusselbit ska passa för att kugghjulet ska kunna rulla!
Fyll varandra med kärlek och älska ohämmat och oblygt!
Kärlek!
Namaste
//Mina
Så lyckligt lottad jag är över att dessa fantastiska människor har kommit in i mitt liv, jag är säker på att vi kommer att ha mycket kul fram över!
Ibland faller bara allt på plats och man får möjlighet att ta emot så mycket fint som livet har att erbjuda... så mycket fint att allt det solkiga och jobbiga förminskas och blir lättare att härda ut och leva med!
Det är underbart så mycket fin energi man kan ta emot när man umgås med rätt individer... personer som bara vill en väl. Då är det lättare att vara... att existera, när man känner sig älskad och förstådd för den man är!
För det där är inte helt självklart när man knappt själv förstår sig emellanåt... därför är det så skönt att ha möjlighet att landa i famnar likt det... något alla borde ha! Bekräftelse.
Alla behöver vi bli bekräftade av Dem vi älskar och en del har väldigt svårt att ge just det där lilla berömmet, kramen, pussen, leendet eller vad det nu månne vara. Till slut skjuter De sig själva i foten för om man inte kan ge får man snart heller inget tillbaka!
Folk ger helt enkelt upp!
Och ibland måste man faktiskt ge upp... när hjärtat slutat klappa för något är det dax att flytta blicken framåt och inse att en förändring inte går att få och att det kan bara kännas bättre att ta in på en annan stig... som att lyfta en börda från axlarna och aldrig titta bakåt.
Jag är en hönsmamma... ja, jag vet... men jag är så oerhört rädd!
Sanna börjar nu sista året på gymnasiet och jag vet själv hur osäker och hur jobbigt hon tycker att det är att tänka på framtiden.
Hon är ju snart vuxen...eller i samhällets ögon hur som helst!
Att jag snart har ett vuxet barn känns nästan lite absurt.
Jag vill att Sanna ska få den bästa av alla framtider!
Finna ett jobb som hon verkligen brinner för, hitta en partner som hon älskar... jag vill att hon ska må bäst och få det absolut bästa ut av livet!
Jag vill inte att hon ska få kämpa så hårt som jag alltid har fått göra...
Ja... jag är rädd, jag är livrädd då hon är det finaste som finns och bara värd det absolut bästa!
Ikväll tittade solen fram och det var så vackert... nu ligger jag åter igen och lyssnar på ljudet av regndroppar mot de svarta glasrutorna. Det trummar lik en påminnelse... och som en bekräftelse om att jo, nu är hösten här! Det är inget ljumt sommarregn, det är mer bestämt och lite kyligt!
Var snälla mot varandra och se varandra men glöm inte heller bort Er själva!
Inse att även Ni själva är viktiga... det kan vara svårt att ta till sig men vi alla fyller en funktion i denna galna värld och varje pusselbit ska passa för att kugghjulet ska kunna rulla!
Fyll varandra med kärlek och älska ohämmat och oblygt!
Kärlek!
Namaste
//Mina
