jagochalladomandra

Klockan har slagit över midnatt och jag är sååå glad över att sista dagen på vår diet är imorgon!
Detta har varit väldigt kämpigt, främst för att detta absolut inte på många vis gynnade mina sjukdomar så jag har förutom hunger och sug mått väldigt, väldigt dåligt.
Samtidigt tror jag att det är bra att avgifta kroppen på diverse toxider men Ni anar inte hur mycket jag tänker frossa på Torsdag! 

På tal om sug.. idag dök en av mina fina vänner upp med en stor skål av smultron till mig som jag har tänkt att baka paj av till helgen till några av mina fina vänner.
Men inte nog med detta så hade hon två storpack med Lakrisal med sig också!
Alla som känner mig det minsta vet att jag är en sucker på Lakrisal!
Jag kommer mest troligt att ligga helt sockerstinn i en vecka efter Torsdag då jag även har tänkt att göra hemmagjord glass!
Denna gången på laktosfri grädde... så att det inte blir så tokigt som förra gången!

 

*******************************************

Ibland är det knappt uthärdligt... men på något vis finns det så mycket kärlek omkring mig att jag helt enkelt bara uthärdar... sekunder blir till minuter, blir till timmar... ibland blir det lite bättre och tillräckligt bra att jag kan låtsas existera likt alla andra, även om jag går som på tå!
Smyger omkring lite hukande och känner efter... hur känns kroppen? Hur känns huvudet? Magen? 
Alltid rädd för ett växande illamående, kallsvettningar och yrsel!
Smärtan är oftast lättare förutom när den går över den där hårfina gränsen, när det bara blir för mycket!

Jag hatar när folk får se mig när jag mår som sämst...
Det är liksom inte jag... det är en liten spillra, en blöt fläck som ligger där och jag försöker ställa mig utanför min kropp för att fly en stund.
Det känns som att min kropp sviker mig när jag aldrig kan lita på henne!
Hon har konstant värk precis över allt, benen viker sig och fötterna stukar sig och har stukats så många gånger att hjärnan inte hinner registrera och räta upp foten då ledbanden blivit så uttöjda...
Händerna fumlar och kan inte greppa... tappar och välter!
Huvudet är luddigt och har svårt att se genom dimman av tankar, ljud och intryck... glömmer, är förvirrat och drabbas allt som oftast av migrän...
Magen krampar och låter mig tillbringa timme efter timme på toaletten i smärta...
Sedan denna totala utmattning... att bara tänka en tanke eller att sätta en fot framför den andra... när man konstant känner sig bakfull springandes ett maratonlopp!
Tittar jag mig dess utom omkring ser jag att alla redan har sprungit förbi mig och man känner sig så otillräcklig och ensam!

Men... det där är ju inte jag!
Jag vill verkligen inte att folk ska se mig sån och därför är det viktigt för mig att alltid se frisk ut när jag möter någon... men samtidigt vill jag ju att De ska veta mina begränsningar.
Så jag antar att jag är lite tvetydlig där.

Dessa förbannade, jävla begränsningar som innesluter mig i en liten box utan min vanliga spontanitet!
Men varför det är viktigt är för att folk inte ska begära mer av mig än vad jag kan leverera... för jag v i l l leverera tro mig, alldeles för mycket och då jag själv har svårt att inse mina begränsningar vore det så skönt om någon annan förstod mig bättre än vad jag själv gör.
Om någon var mer rädd om mig... än vad jag själv är...

Varför är det så lätt att piska sig själv och att intala sig själv att man inte duger till?
Att man alltid begär så mycket mer av sig själv?
Jag vill ju så mycket... men klarar så... lite.

Natten är svart, ljuset har stilla flytt och vi går med säkerhet mot en mörkare tid igen så ta tillvara på ljuset i någon månad till.
Ta även tillvara på all kärlek Ni har omkring Er i form av familj och vänner!
Var riktigt rädda om varandra och var ärliga!
Fånga varandra men var även rädd om Er själva!
Livet är bräckligt, skört och ibland allt för kort... ta tillvara på varandra med allt vad det innebär!

Älska hett och innerligt!
Visa Er kärlek, ge beröm när någon förtjänar det.. låt människor växa under Era ord, inte tvärs om!
Krama varandra, ge varandra värme och läkning!

Kärlek!

Namaste

//Mina