jagochalladomandra

I min blogg ventilerar jag mina känslor och tankar samt skriver om vad som händer i mitt liv... Då jag är medial dyker det även upp inlägg om det men även om sjukdomar, glädjeämnen, självklart mina och andras djur. Jag är direkt och jag har åsikter som jag absolut dryftar och som inte alltid faller alla på läppen! Jag önskar Er alla kärlek och mina sista rader brukar oftast handla om just kärlekens kraft och att vi måste tänka på och ta hand om varandra!

27 igen... och igen... och igen.... och igen.... osv.

Publicerad 2015-10-02 00:38:10 i Allmänt,

Så var man då ett år äldre igen och säkert flera år klokare...
Mycket har hänt under detta år och jag tar som sagt med mig det och hoppas på att tills slut bli en riktigt klok gumma som tillslut förstår sig på "människan" i sin helhet så kanske man slipper delar av den sorg som jag har upplevt...

Idag blev jag riktigt överraskad!
Jag brukar inte direkt fira min födelsedag men två av mina finaste vänner ville komma hit och fira mig med lite fika och då jag mår så bra av att träffa Dem tyckte jag självklart att det var okej då familjen inte kommer och firar förrän till helgen.
Så när det knackar på dörren möts jag av en syn som jag inte alls var förberedd på!
Där står inte bara två vänner, utan sex stycken hade i smyg bestämt sig för att överraska mig!
Rörd och chockad över denna urgulliga gest kunde vi efter mycket trams och kramar sätta oss till bords och frossa i lite fika och snattra lite i mun på varandra!
Vilka helt fantastiska vänner jag har!

Så jag ligger helt tillfreds i soffan nu och känner mig både välsignad och bortklemad!
Det enda jag behövde göra var att sätta på lite kaffe, det är precis så som en födelsedag ska vara!

Stackars Thomas fick sitta på en pall, han nådde knappt upp till bordet!
Nu måste jag verkligen få tummen ur.... ja, var den nu sitter, och göra i ordning stolsdynorna till mina andra stolar!

Även svansbarnen och då särskilt Molle hade extra roligt då en kompis till dem - förutom tvåbenta kompisar - var med!
Då Molle och Leo som denna unga herre heter är i nästan samma ålder leker de och har så väldigt roligt tillsammans!
Det var fullt ös och även Alice och Kalle (jourhund) var med och busade emellanåt!
Duckface dagen till ära!
Jag har sett att man ska se sån ut nu för tiden!

 Kalle och Leo är på gång för lite bus!

 För att inte snacka om busungarna Leo och Molle som går in för att se jääääättefarliga ut!
 
Foxy har nu skaffat en ny medalj i att skrämmas!
Foxy är alltså min 2 kg "stora" Chihuahua!
 
Hon skrämde Leo - som är en Eurasier - så tillvida att han inte vågade gå nära vattenskålen som stod ganska nära den plats som Foxy låg på.
Jag var tvungen att flytta vattenskålen för att denna lilla kille skulle våga sig fram och dricka!
Mmmmm, liten men ack så respektfull är hon lilla Foxan! 

Nej, mina vänner, nu är det dags att runda av och ta nya tag imorgon istället!
Nu strejkar min kropp och det är nog bäst att göra det som den så ivrigt påtalar för mig!

Var rädda om Er och De Ni har omkring Er!
Älska mycket och kramas länge!

Kärlek!

Namaste!

//Mina

La luna

Publicerad 2015-09-28 20:44:57 i Allmänt,

Det blev inga foton på superblodmånen i natt...
Men nog trotsade vi sömnen - även om Sanna sov i soffan några timmar - och var ute och tittade på henne vid 04.30. Och där hängde hon rödbrun och vacker mot en stjärnklar natthimmel! Hon var dock inte så stor som alla tidningar lovat men det kändes ändå speciellt att få se detta fenomen.
Natten var kall, vacker och tyst där vi stod och blickade upp mot himlen!
Sanna hade med sig sin kamera ut men denne ville inte fånga något alls på bild... jag misstänker att min mobil hade tagit bättre foton i detta läge men den låg inne och gjorde ingen nytta alls.
Just nu ligger jag i soffan med en underbar utsikt mot en måne som klättrar stor och varmgul bakom grannens hustak!
Himlen målas randig av hennes sken och det liknar mest en vacker tavla!

För ett tag sedan skördade vi våra land från bl.a potatis och rödbetor.
Inget smakar så gott som det man tar upp färskt och som man själv har odlat!
Rödbetor är så enkelt att få riktigt lyxigt gott så det har vi ätit mycket under en tid nu!
För Er som inte visste det - för det visste inte jag - är rödbetor väldigt laxerande plus att man kan få en smärre chock av dem färg som de utsöndrar i urinen.. det blir väldigt häftig kulör!
Hur som helst, ta det lite försiktigt med intaget av rödbetor för det kan bli frekventa besök på toaletten annars fick jag erfara. Med tanke på att jag alltid har problem med min mage var det väl inte en helt lysande idé att vräka i sig så mycket!

Så stundar det snart ett födelsedagskalas!
Jag är ju inte mycket för att fira mig själv och då jag inte fyller jämt blir det knappast någon balluns!

Tårtor är ju annars väldigt roligt att baka men i år tänkte jag begränsa mig till en tårta och sedan tänker jag testa att göra chokladwienerbröd på ett enkelt sätt som jag har sett via ett klipp som gått runt på Facebook.
Jag hoppas att det är lika lätt som det ser ut att vara!

Visst ser det onekligen väldigt lätt ut? Nästan busenkelt!
Men frågan är om det verkligen kan vara så enkelt... för i så fall lär det inte bli enda gången man gör detta!

Var rädda om varandra!
Visa respekt och kärlek mot alla som förtjänar det!
Var ärliga mot varandra och älska mycket och gör världen på det viset ljusare och finare att leva i!

Kärlek <3

Namaste

//Marina


Vacker!

Publicerad 2015-09-27 19:47:24 i Allmänt,

Hösten är verkligen vacker... i varje fall när det är så vackert väder som september har bjudit på detta år!
Träden börjar så smått att klä sig i varma gul/röda nyanser och luften är högre, krispigare...

Sommaren blev vi absolut snuvade på men jag hoppas på en längre, mildare och soligare höst istället!
Böckerna och alla ljuvliga doftljus sparar jag till vintermånaderna och det överhängande mörker och kyla som bara ligger där och väntar på oss där bakom hörnet!
Som alltid så bävar jag för vintern och kylan då min kropp har en benägenhet att snabbt kylas ned...
Jag blir inte bara lite kall utan kyls ned i märg och ben och inget lyckas värma mig tillräckligt!
Varje år inför vintern håller jag utkik efter varma skinnhandskar, kängor/stövlar, jackor, halsdukar, tröjor, byxor... ja, till och med pyjamaser sliter jag på så mycket att jag alltid söker efter nya året där på!

Visst kan även jag ser det vackra i en frostbiten värld täckt av snökristallers gnistrande mångfalld men just kylan tar udden av allt det där vackra!

För tillfället är mina små tossor behagligt varma i mina dubbla sockar - var på ett par raggsockar . och tofflor men jag vet vad som väntas där endast riktigt heta duschar eller bad kan värma mig helt tillfälligt... och där kan jag ju inte tillbringa hela vintern.

Redan nu börjar jag i huvudet planera inför våren och räkna månaderna tills jag kan börja så mina fröer!

***************************
Om några veckor fyller världens bästa Molle ett år!
Han måste vara världens snällaste, roligaste och goaste pojke och har verkligen kompletterat vår lilla flock!
Precis som resten av flocken så är han så där härligt schyst och vänlig - om än så klart busig - mot andra hundar som hälsar på eller är jourhundar här hos oss.
Han märker omgående om någon är av mig bjuden att komma in och är då så kärvänlig och rar men har absolut en sund vaktinstinkt som sig bör...  
Han har helt enkelt utvecklats till precis den fina individ som jag hoppades på och jag är så stolt över honom.
 
Kalle - vår lilla rultiga jourhund - har jag funnit ett hem till!
Jag har turen att få placera honom i ett hem där jag redan har placerat en hund tidigare så jag vet med säkerhet att det är ett riktigt fint, kunnigt och kärleksfullt hem han kommer att flytta till!
 

I natt kommer det att skapas lite magi över himlavalvet!
Vi kommer nämligen att få uppleva både supermåne och blodmåne på en och samma natt!
Redan nu, 19.15 vandrar hon över himlen så mycket större och i en mustig gul nyans!
Så fantastiskt vacker hänger hon där i all sin mystik!
Passa på att stanna uppe i natt och ta del av detta fenomen!

http://www.newsner.com/2015/09/allt-du-behover-veta-infor-historiska-natten-med-blodmane-och-supermane/

Var rädda om varandra och var ärliga och omtänksamma!
Ta vara på varje ögonblick med Dem Ni älskar och vårda Era förhållanden vare sig det är familj, vänner eller kärleksförhållanden.
Den enda Ni har makten att förändra och göra till en bättre människa är just Er själva!
Om vi alla startar just där skulle världen vara så mycket finare, ljusare och ärligare utan svek, våld och missunsamhet!

Berätta för varandra hur mycket Ni betyder för varandra och hjälp Era medmänniskor...

Kramar om alla Er fina, goda människor som vill andra väl!

Kärlek!

Namaste

Marina

Sluta ljuga för helvete!!!

Publicerad 2015-09-09 00:52:14 i Allmänt,

Så var det då det där igen att hålla sig till sanningen...

Jag har sedan några år tillbaka varit väldigt god vän med en kvinna... 

Hon hade humor och verkade vara en sann vän på många sätt och vis!
Visst märkte jag att hon överdrev emellanåt men jag tog det med en klackspark.

När jag sedan började förstå att hennes historier om tex barndom, arbeten och även många andra saker föll sig i väldigt olika versioner beroende på vem hon talat med började jag undra lite och mina känselspröt började vibrera.
När jag sedan rent praktiskt på många saker såg hennes brister där det med den erfarenhet som hon påstod sig ha gallant borde klarat blev jag än mer fundersam.
Sedan satt jag stilla och tittade på hur hon försakade än den ena fina vännen efter den andra till förmån för någon ny bekantskap och jag kände en sorgsenhet... och när hennes lögner sedan drabbade mig och sken så tydligt igenom började jag få nog.

Efter ett tag blev jag kontaktad av flera personer- som likt jag själv stod med många frågor och funderingar - och fick höra diverse saker som fick min mage att dra ihop sig av olusthet och min sorg och besvikelse byttes mot ilska och en känsla av att blivit fullkomligt blåst.
Denna känsla är jag inte ensam om och jag har förstått att flera personer har tagit avstånd från henne och hennes lögner och beteende.
När denna kvinna nu åter igen är vän med personer som hon hyst ytterst starka aggressioner mot och som hon totalt har sågat kan jag bara stilla skaka mitt huvud och sucka!
- Det är ju bara sorgligt om hon lyckas med att manipulera Dem... men hon får det väl till att bli någon av oss "elaka" människors fel att De splittrades.-

En desperat åtgärd på alla De andra människor som hon nu gått miste om...
 
Hon flyttade även samman med någon hon sagt väldigt ofördelaktiga saker om och det är bara väldigt obehagligt!

Man blir bara så väldigt besviken, ledsen och man känner sig oerhört lurad!

Det är samtidigt väldigt tragiskt att någon måste fara med osanning för att verka intressant och att denne inte förstår att hon hade varit älskad och respekterad utan det... men nu är allt förstört!

Ja, självklart är hon en mytoman och hon skulle helt klart behöva proffessionell hjälp.

När allt krackelerar brukar personer likt detta fly och börja om men hur länge orkar man göra det?

Det är så fullkomligt tragiskt när en människa inte ser vilka fina och genuina människor denne har omkring sig... vänner som skulle gå genom eld för henne... och hon väljer helt sonika bort dessa med, eller på grund av sina lögner.
Denna person vet precis liksom mina andra vänner hur viktigt sanning är för mig och att jag har gjort mig av med så kallade vänner förr på grund av att De inte kunnat hålla sig till den den.

Jag har även levt i förhållande där jag blivit förd bakom ljuset och undanhållits saker och ting tillsammans med dessa eviga lögner som uppdagats efter ett tag...
För de gör ju det och när de ser ljuset är de jäkligt fula!
Flera tillsammans med mig har mått så fruktansvärt dåligt över att se hur allt har eskalerat tillsammans med ett egotänk som verkligen svider i ögonen.

Jag har gått igenom hela känsloregistret från tårar, till ilska för att tillslut helt enkelt välja att lägga detta bakom mig i avsmak.
Min önskan är att människor likt detta kunde göra så som vanligt funtade människor gör... sätta sig ned och rannsaka sig själva och där efter komma med några välförtjänta ursäkter istället för att låtsas helt oförstående och inte ta på sig något som helst ansvar.

Mest troligt skyller hon detta på alla andra inklusive mig då hon vägrar att själv se vad hon har raserat...
Hon tror säkert att det är någon illvillig person som i elakhet har berättat saker men vad hon inte inser är att man pratar om personer som man tycker om och då kan man komma att nämna saker och ting var på historier som man har fått till sig jämnförs... och på den vägen har det varit tillsammans med handlingar och beteende som varit så uppenbara.

Varför skriver jag då om detta i min blogg?
Jo, för jag tycker att det är viktigt att man belyser just detta ämne och att det är så många som drabbas av bedragare och att alla De har något gemensamt...
Vi känner oss dumma!
Men det är inte vi som är dumma... men det är där emot De som har lurat oss!

Så... en vän som jag såg som en av mina närmsta är för mig nu mera helt död!
Hon existerar inte längre!
Jag raderar!

Till Er andra fina, vackra människor!

Ljug aldrig för att ställa Er själva i en bättre dager!
Var exakt De Ni är så vet Ni att Ni blir älskade för just De personer som Ni är och ingen annan!
Var snälla, genuina och var respektfulla och kärleksfulla utan någon som helst beräknande tanke bakom!

Kärlek!

Namaste!

//Mina


Att undkomma terrorn!

Publicerad 2015-09-01 23:25:54 i Allmänt,

Detta bör Ni känna till och detta bör Ni ta till Er!!

Reportage från Läkare utan gränsers tidning:

Det är ett av vår tids stora draman. 
Inte sedan andra världskriget har så många 
människor befunnit sig på flykt undan krig, våld och fattigdom.

Från konflikterna i Mellanöstern och våldet i länder i Afrika söder om Sahara, till de senaste kriserna i Ukraina, Libyen och Nigeria – mer än 51 miljoner människor har 
tvingats lämna sina hem.

Många av dem befinner sig nu i ett slags 
limbo; sällan välkomna där de är men utan möjlighet att återvända, eller att ta sig vidare någon annanstans.
Nästan alla, upp emot 95 procent, blir kvar i det egna landet eller i närområdet.

Bland de länder som tagit emot flest flyktingar ligger Pakistan i topp, följt av 
Libanon, Iran, Turkiet, Jordanien och Etiopien. Inget av världens rika länder finns med på denna tio-i-topp-lista.
// källfakta: Läkare utan gränser

Nå... är det då inte jävligt ironiskt att världens rika länder dit även VI räknas inte är med på denna lista??
För så mkt som en del beklagar sig över De flyktingar som vi här i Sverige hjälper kan man TRO - något många går in för att vi ska - att just vi skulle vara ett av de länder... för att inte säga DET land som tar emot FLEST flyktingar vilket är rent förbannat skitsnack!!!

Gå gärna in i Läkare utan gränsers tidning "direkt" och läs om hur många som drunknar ute på haven i sin desperation över att undkomma terror och våld... eller hur De blir behandlade när De landar i tex Grekland och under vilka förhållanden De tvingas leva under.
Läs om vilka brister systemet har och bidra gärna genom att bli medlem så får Du denna informativa och hemska sanning - inte vad politikerna säger - ned i Din brevlåda.
http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/direkt-2-2015.pdf

Foto: Daniel Etter NY TIMES TT NYHETSBYR?N

Okej! Lite mer FAKTA från DN.SE

Fakta är följande. De nio länder som, enligt UNHCR, i mitten av 2014 tog emot flest flyktingar i världen är Pakistan, Libanon, Iran, Turkiet, Jordanien, Etiopien, Kenya, Tchad och Uganda. Industriländer som USA, Frankrike, Tyskland och Kanada tar emot stora flyktinggrupper, men ändå bara en bråkdel av dem som tas emot av de översta i listan. Sverige hamnar på plats nr 25, av europeiska länder bara efter Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

”2013 tog Sverige och Tyskland emot i princip lika många flyktingar, mer än hälften av Europas totala antal”, enligt folkpartisterna. Enligt UNHCR var Tysklands mottagande cirka 65 procent större än Sveriges, och tillsammans var de cirka 17 procent av hela Europas. ”I princip?"
/// DN.SE

I Ronnie Sadahls reportage i Aftonbladet skriver han bl.a så här:
”The low fertility trap” ­beskrivs som en spiral. Allt ­färre kvinnor som föder allt ­färre barn. Allt färre unga som ska försörja allt fler gamla.

Sverige omnämns i det här sammanhanget som ett föregångsland. Generös föräldrapenning, hög invandring.

Experterna är överens: Europas behov av ung arbetskraft är en förutsättning för kontinentens framtid.

Ändå är murarna intakta. Ändå drunknar småbarnsfamiljer i gummibåtar på väg till Grekland. Ändå tvingas tonåringar klamra sig fast under lång­tradare för att komma in i Storbritannien.

Förra året sökte sammanlagt 626 000 människor asyl i EU-länder. Långt färre människor än vad som behövs för att trygga vår egen framtid. ­Ändå alla dessa rasistiska partier, all denna rädsla.

Om tio eller tjugo år kommer Daniel Etters pressbild inte bara visa en fyrabarnspappas smärta och rädsla.

Den kommer också rymma berättelsen om oss.

Hela reportaget kan Ni läsa här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ronniesandahl/article21341641.ab

Jag hoppas att Ni orkade läsa hela detta inlägget och ta det till Er.
Känn efter i Era hjärtan... det kunde vara vi!

Kärlek!

Namaste

//Marina

Helgerna kan vara så olika...

Publicerad 2015-08-31 01:10:16 i Allmänt,

Förra helgen var en riktigt underbar helg, tillsammans med flera av mina allra finaste vänner!
Tre stycken Dalmasar var nere och hälsade på samt hämtade en gammal husvagn hos mig!

Då detta är så fina och högst älskade människor slöt därför ytterligare ett gäng upp med oss för en liten träff hemma hos mig för att passa på att träffa Dem!
Vi blev tolv stycken vänner som åt och drack gott och som pratade och umgicks natten lång!
Samtidigt som en sån helg är fullkomligt utmattande för mig så är den underbar att bära med sig i hjärta och sinne efteråt!

Efter en så fin helg med människor som man älskar kan det kännas ganska tomt...

Denna helgen har jag och min dotters pappa varit på ett uppdrag, inte fullt så roligt...
Vi har röjt och sorterat lite bland hans mammas/Sannas farmors/ min kära väns saker...
Hon avled så väldigt hastigt och oväntat i våras och succesivt måste man tillslut ta tag i en del grejer kring alla hennes saker vilket är tungt på många vis... både mentalt och fysiskt.
Samtidigt tror jag att det kan vara lite av en terapi då det är mycket känslor kring varje liten sak och detalj... då jag fortfarande inte kan ta till mig att hon är borta.

Men nog stod hon där bakom mig och övervakade...
Jag trodde att det var Sannas pappa som var siluetten som stod bakom mig medan jag röjde ur ett skåp och jag pratade tills jag undrade varför han inte svarade och precis i det ögonblicket steg han in från altanen.
Självklart var hon där och såg till att allt gick rätt till.
Varför skulle hon inte varit där!
Jag blev inte förvånad, absolut inte!
Jag satt med ett leende och visste att jag skulle sova gott i hennes säng med henne vakande hos mig och jag hade rätt, jag kommer inte ihåg när jag sov så gott sist.

Idag är jag trött... så oerhört trött...

Det är lätt kaosartat här hemma med alla saker som ska tas om hand och sorteras och jag känner att jag måste försöka fixa detta imorgon plus att jag skulle behöva prioritera att städa lite...
Jag skulle så gärna vilja lägga mig i solen och njuta men vet inte om jag har ro till det när allt är så överhängande.
Jag skulle i och för sig behöva vila... och om jag tror rätt kommer jag att bli tvungen till det!

Min lilla Molle är som ett "litet" klistermärke nu när jag var borta en hel natt!
Han slänger sig bakåt mot mig i soffan och gör en landning med alla sina kilon rakt över mig och slocknar!
Där har han total koll på mig så att jag inte får för mig att försvinna ifrån honom igen!
Denna helt ljuvliga pojke är så full av kärlek, han är ren okomplicerad kärlek liksom resten av mina fantastiska svansbarn!
Som jag älskar dem och som jag saknar dem och min finaste Sanna när jag är iväg...
Kanske är det lite patetiskt men för mig är det lycka att älska några så otroligt starkt att man vill dela varje levande sekund tillsammans med dem!
Hur många mil man än är ifrån dem så tar man samma hänsyn som om de vore helt nära intill och man förväntar sig att de finns utanför toalett dörren när man öppnar den... att de ska upp i sängen, komma upp i soffan... att man har mattiderna så inrotat i huvudet att det känns som att man har glömt något.

Många frågar: "Men är det ändå inte lite skönt att vara utan dem ett litet tag... slippa ta hänsyn?"
Nej, det är inte skönt någonstans!
Jag saknar dem varje sekund och känner mig tom och orolig... jag önskar verkligen att jag kunde ha dem med mig överallt!
Att det finns människor som i n t e saknar sina djur när De reser iväg förvånar mig då jag själv har så starka känslor för mina egna svansbarn!

Nu ska jag ut en sista sväng med mina godingar innan vi smyger upp och bäddar ned oss under täcket!

Som vanligt vill jag be Er att vara snälla mot varandra!
Omtänksamma och fulla av empati och medkänsla utan lögner som förstör och förtär!
Var rädda om det Ni har och ta vara på Dem Ni älskar!
Utnyttja aldrig och ge av Er själva!
Visa kärlek!
Kärlek är det finaste som finns och det är helt gratis!

Kramar om och håller om Er i värme en stund!

Kärlek!

Namaste!

//Mina

Dag 6...

Publicerad 2015-08-12 01:03:59 i Allmänt,

Klockan har slagit över midnatt och jag är sååå glad över att sista dagen på vår diet är imorgon!
Detta har varit väldigt kämpigt, främst för att detta absolut inte på många vis gynnade mina sjukdomar så jag har förutom hunger och sug mått väldigt, väldigt dåligt.
Samtidigt tror jag att det är bra att avgifta kroppen på diverse toxider men Ni anar inte hur mycket jag tänker frossa på Torsdag! 

På tal om sug.. idag dök en av mina fina vänner upp med en stor skål av smultron till mig som jag har tänkt att baka paj av till helgen till några av mina fina vänner.
Men inte nog med detta så hade hon två storpack med Lakrisal med sig också!
Alla som känner mig det minsta vet att jag är en sucker på Lakrisal!
Jag kommer mest troligt att ligga helt sockerstinn i en vecka efter Torsdag då jag även har tänkt att göra hemmagjord glass!
Denna gången på laktosfri grädde... så att det inte blir så tokigt som förra gången!
 
*******************************************
Ibland är det knappt uthärdligt... men på något vis finns det så mycket kärlek omkring mig att jag helt enkelt bara uthärdar... sekunder blir till minuter, blir till timmar... ibland blir det lite bättre och tillräckligt bra att jag kan låtsas existera likt alla andra, även om jag går som på tå!
Smyger omkring lite hukande och känner efter... hur känns kroppen? Hur känns huvudet? Magen? 
Alltid rädd för ett växande illamående, kallsvettningar och yrsel!
Smärtan är oftast lättare förutom när den går över den där hårfina gränsen, när det bara blir för mycket!

Jag hatar när folk får se mig när jag mår som sämst...
Det är liksom inte jag... det är en liten spillra, en blöt fläck som ligger där och jag försöker ställa mig utanför min kropp för att fly en stund.
Det känns som att min kropp sviker mig när jag aldrig kan lita på henne!
Hon har konstant värk precis över allt, benen viker sig och fötterna stukar sig och har stukats så många gånger att hjärnan inte hinner registrera och räta upp foten då ledbanden blivit så uttöjda...
Händerna fumlar och kan inte greppa... tappar och välter!
Huvudet är luddigt och har svårt att se genom dimman av tankar, ljud och intryck... glömmer, är förvirrat och drabbas allt som oftast av migrän...
Magen krampar och låter mig tillbringa timme efter timme på toaletten i smärta...
Sedan denna totala utmattning... att bara tänka en tanke eller att sätta en fot framför den andra... när man konstant känner sig bakfull springandes ett maratonlopp!
Tittar jag mig dess utom omkring ser jag att alla redan har sprungit förbi mig och man känner sig så otillräcklig och ensam!

Men... det där är ju inte jag!
Jag vill verkligen inte att folk ska se mig sån och därför är det viktigt för mig att alltid se frisk ut när jag möter någon... men samtidigt vill jag ju att De ska veta mina begränsningar.
Så jag antar att jag är lite tvetydlig där.

Dessa förbannade, jävla begränsningar som innesluter mig i en liten box utan min vanliga spontanitet!
Men varför det är viktigt är för att folk inte ska begära mer av mig än vad jag kan leverera... för jag v i l l leverera tro mig, alldeles för mycket och då jag själv har svårt att inse mina begränsningar vore det så skönt om någon annan förstod mig bättre än vad jag själv gör.
Om någon var mer rädd om mig... än vad jag själv är...

Varför är det så lätt att piska sig själv och att intala sig själv att man inte duger till?
Att man alltid begär så mycket mer av sig själv?
Jag vill ju så mycket... men klarar så... lite.

 
Natten är svart, ljuset har stilla flytt och vi går med säkerhet mot en mörkare tid igen så ta tillvara på ljuset i någon månad till.
Ta även tillvara på all kärlek Ni har omkring Er i form av familj och vänner!
Var riktigt rädda om varandra och var ärliga!
Fånga varandra men var även rädd om Er själva!
Livet är bräckligt, skört och ibland allt för kort... ta tillvara på varandra med allt vad det innebär!

Älska hett och innerligt!
Visa Er kärlek, ge beröm när någon förtjänar det.. låt människor växa under Era ord, inte tvärs om!
Krama varandra, ge varandra värme och läkning!

Kärlek!

Namaste

//Mina




Dag 3... och väldigt hungrig!

Publicerad 2015-08-08 23:36:38 i Allmänt,

Jaha, så står man där och hyvlar ned äpplen på en plåt i hopp om att få lite äpplechips eller liknande!
 
Det är tredje dagen av sju på en soppdiet där man en del dagar även får äta viss frukt och grönsaker och den enda frukten i kylen är just äpplen.
Jag kan ju rada upp si så där ett hundratals saker som jag är mer sugen på än just soppa och äpple...

Nej, jag har ingen vidare karaktär och min kropp skriker efter påsen med Lakrisal som ligger ute i köket, flottig mat som pizza och självklart choklad och glass!

Här räknar man inte dagar utan mer timmar då dagarna går så sakta, sakta!
Jag hade nöjt mig med ett knäckebröd - drypande av smör och ost - just nu men det vore ju jäkligt löjligt och dumt att bryta dieten då jag antar att man bör vara strikt om det ska hända något.

Jag skulle gärna tappa si så där fem kilo och få loss lite slagg och gifter från kroppens system men jisses så drygt och smärtsamt detta är!
Det är ju direkt pinsamt!

Som jag beundrar Er som kämpar Er ned i vikt mer än några ynka kilon, Ni är helt fantastiska, det måste vara fruktansvärt på många vis då kroppen vänjer sig vid både det socker och fett som vi drar i oss.

Vi äter faktiskt nyttigt annars också - förutom att jag är en riktig sockergris... och gärna fikar gott när jag får chans till det- så att ändra kosthållningen till nyttigare än vad vi redan äter i matväg är knappast möjligt. 
Men att äta nyttigt till att äta en diet som tar ifrån en alla slags utsvävningar är helvetiskt för någon som älskar mat så mycket som jag gör!

Det är så märkligt för det spelar ingen roll hur mycket man än äter av denna speciella soppa så tar det inte många minuter innan magen ropar "HUNGRIG!!!" igen och det är faktiskt oerhört frustrerande för det är verkligen inte gott att äta samma, samma, samma sak hela tiden!
Man tröttnar förvånandevis väldigt kvickt på det.

*****************
Idag var jag och min dotters pappa på kyrkogården och lämnade en vacker bukett med solrosor till finaste "farmor" Lotta som idag skulle fyllt 69 år...
Så tidigt Du gick ifrån oss min fina vän... Du är så otroligt saknad!
Solen sken och det var en meditativ känsla över hela scenariot.
På vägen hem köpte vi två stycken fotbollar till svansbarnen något som uppskattades högt av Alice och Molle!
Det tog dock inte många minuter innan de perforerades men var lika roliga ändå! 
 
Äntligen har vi förärats med lite värme så det är att hoppas på lite britsommar och en fin höst!

Hoppas Ni har det fint där ute och att Ni är rädda om varandra!
Håll hårt i Era vänner och ta hand om Dem på bästa sätt!
Visa kärlek och var omhändertagande!

Livet är så väldigt bräckligt så passa på att visa Er kärlek och att berätta för alla Ni älskar hur mycket De betyder för Er innan det faktiskt är försent!

Var rädda om Er!

Kärlek!

Namaste!

//Mina


Vackert...

Publicerad 2015-08-05 00:51:36 i Allmänt,

Dalarna är något så otroligt vackert!
Helgen har jag tillbringat utanför Falun hos några goda vänner tillsammans med ännu fler vänner...

I Torsdags bar det iväg norr ut mot undersköna Dalarna för att hälsa på några helt fantastiska, kärleksfulla och generösa vänner!
Med i bilen satt ytterligare några av mina finaste vänner och bilresan gick därför både snabbt och ganska så smärtfritt.
Jag fick se det vackraste av Dalarna uppefrån en motorcykels sköna bönsadel!
Med denna stora maskin vibrerande under mig styrdes den genom byar fyllda av gamla timmerhus... dessa hus fyllda av flera århundranden av minnen, speglande sig ned i Siljan eller någon annan av alla hundratals glittrande sjöar!
Utsikten var många gånger hissnande och hela landskapet med alla pitoreska byggnader, fähus och härbrän rörde mina ögon till tårar.
Jag känner mig hemma där... ett lugnare lunk och närmare till naturen och våra rötter.
Tomas var så rar som tog mig på turer med sin Triumf!
Jag älskar att åka hoj plus att man känner sig närmare naturen... även om min nacke höll på att gå av medan jag försökte insupa och hinna med att se allt som vi ibland gled förbi och ibland mer rusade förbi!
På dagarna var vi iväg på någon mysig "sevärdighet" samtidigt som vi passade på att äta lunch och på kvällen åt vi och drack gott och umgicks.
Det kan inte bli fel med så goa människor tillsammans, jag njöt och trivdes till fullo!
Vägen hem kändes där emot plågsamt lång... jag längtade som en besatt efter mina svansbarn och efter min dotter!
Väl hemma möttes jag av så mycket kärlek att jag blev helt gråtmild!
Ingen kärlek är så oskuldsfull, ren och vacker som den kärlek man får från sina djur!
Det var så gott att få krama på min dotter och att få krypa ned under täcket den natten tillsammans med min lilla svansflock igen!
Och efter några nätter saknar och längtar jag starkt efter både min Sanna och svansbarn något så innerligt!
 
Jag är tacksam över att det finns så mycket kärlek som väntar på mig här hemma!
Få är så lyckligt lottade som jag!
Kärlek är vårt bränsle och jag är verkligen konstant fulltankad!

Var rädda om varandra och visa varandra kärlek!

Ta vara på Er tid här och skjut aldrig upp saker till morgondagen... 
Lev idag, nu och inte igår eller imorgon!

ÄLSKA!!!

Namaste!

//Mina


Regn och glass...

Publicerad 2015-07-28 21:40:00 i Allmänt,

Det är lätt att fokusera sig på vädret...
Med tanke på vilket fruktansvärt kallt och regnigt väder som vi har haft hela sommaren så är det lätt att deppa ihop fullkomligt och därför lockas det med att "Snart kommer värmeböljan" "Solen och värmen kommer nästa vecka" allt för att folk inte ska gå sönder av leda och för att hålla ned självmordsstatestiken.
Vädret kan man tyvärr inte påverka och jag har förlikat mig med att vi helt enkelt har en skitsommar!
Kanske får vi en vacker höst, kanske inte!

Jag börjar redan att oroa mig för vinterns elräkningar... det låter kanske dumt men det är inte lätt att dra runt allt med min ynkliga pension... jag hoppas att min fina dotter finner ett jobb tills dess. 
Men det är svårt att ta sig ut i arbetslivet utan ngn som helst erfarenhet... hon har redan blivit lurad av en person som lovade henne ett halv eller heltidsjobb men i slutändan visade det sig att han bara ville ha någon att ringa in svart!
När Sanna gått bredvid och provjobbat några gånger frågade hon efter arbetsgivarintyg och det var då han helt plötsligt låtsades helt oförstående!
Det är fruktansvärt dålig stil att lura någon som är så ivrig och glad över att börja arbeta och som visar så god moral och vilja!

Som mamma lider man när ens barn blir drabbade av "vuxenvärldens" elakheter!
Tigrinnan vaknar till liv och denna person döpt till en av Astrid Lindgrens figurer hade jag kunnat slita i stycken om han hade stått framför mig!
Han är inget lik den busiga lintott som Astrid med en glimt i ögat beskrivit i sina böcker...
Lismade och falsk skulle jag kunna likna honom vid Kaa i Djungelboken istället!
Karma mina vänner... Karma kommer att jaga honom och när hon väl får tag på honom kommer han att ångra sig något oerhört!

Idag gjorde jag och Sanna hemmagjord glass, jösses så gott det var!
Men... för det finns ett stort m e n här!
Jag hade inte köpt laktosfri grädde och det är ju liksom lite skillnad på köpeglass och hemmagjord utan massa tillsatser...
Så vad har jag lärt mig idag? 
Att endast äta hemmagjord glass gjord på laktosfri grädde så slipper man våndan och smärtan inne på toaletten efteråt.

Jag har målat en karmstol som jag tycker blev riktigt häftig och "Dalarockig"!
Färgen kommer från Annie Sloans Chalkpaint och kulören heter Grafith.
Dekor och detaljer är målade med Inka gold i kulören silver.
Där efter ett lager med clearwax över hela för bästa hållbarhet.
Stolen var brun och tråkig och fick sig verkligen ett lyft nu...
Särskilt den mellanbruna fula lädersitsen blev så mycket mer intressant i svart och med en Dalahäst i silver...
Även nitarna fick sig en "renovering" både på fram och baksidan.
Här får den stå tills någon vill lägga vantarna på den!

Min fjortonåriga lilla tik Aicha börjar bli riktigt gammal och trött nu... hon är dess utom lomhörd.

Man får ont i hjärtat och blir rädd när man ser att ens djur blir gamla, man vill ju att de ska leva för alltid!
Men saken är den att de måste få bli gamla också, precis som vi med våra ålderskrämpor och man får helt enkelt bara ta hänsyn till dem och göra vad vi kan för att de ska få en fortsatt fin tid tillsammans med oss ett tag till... förhoppningsvis väldigt länge!

Var nu så där innerligt rädda om Er själva och alla omkring Er!
Ta hänsyn, visa respekt och omtanke, var kärleksfulla och snälla!

Kram till Er alla! <3

Kärlek!

Namaste

//Mina




 
 
 

En Lördag i Juli!

Publicerad 2015-07-19 23:56:48 i Allmänt,

Tänk hur livet kan ta ut sina svängar...
För drygt ett halvår sedan rasade lite av min värld när min dåvarande sambo lämnade mig!
Tänk vad lite distans gör och när man får tänka efter lite...
Idag mår jag mentalt bättre än någonsin!
Märkligt nog känner jag mig inte alls lika ensam och mitt hjärta känner inte samma oro och ledsamhet!
Det är så skönt att vara singel och slippa alla lögner och all besvikelse kring mycket...
Den som ska fånga mitt hjärta igen måste vara väldigt speciell... och framför allt ärlig då jag inte orkar bli så totalt lurad i mångt och mycket igen!
Det känns som att man har levt i en enda stor lögn... och det är väldigt tragiskt!

Igår fick jag ett besök av Roland - en Karlstadsbo och sedan länge facebookvän - och hans fru plus Deras fina hund Chicko! 
Det var så otroligt roligt att äntligen få träffas och sitta öga mot öga och talas vid och fika!
Inte nog med att De hade med sig riktig gofika så fick jag även väldigt fina gåvor som jag uppskattar något oerhört!
Det var klockrena gåvor till mig!

Samma dag kom även Malin och hennes syster från Stockholm och med Dem en av alla de jourhundar som jag har haft hos mig genom åren och som jag placerade hos just Malins syster.
Det var så härligt att få träffa honom och se hur gott han mår och att få pussa och krama honom lite!
Även Malins två vackra Schnauzerflickor var med och så även en så rar liten hanne som Malin har i jour. 
Vi pratade långt in på natten!

Den lilla jourhunden och Molle hittade varandra och har busat nästan konstant förutom några powernaps då och då!
De blev så lyckliga över att även se varandra på morgonen idag och få leka ytterligare i några timmar innan Malin, Jossan och alla svansbarn var tvungna att resa hem igen.

Lilla svansbarnet Emil - jourhunden -borde fått ett nytt hem för länge sedan...
Han var så otroligt mysig, mjuk och fin!
Tyvärr är texten som ligger ute med hans annons väldigt missvisande och vi behöver ändra den omgående.
Det var när vi endast hade den förra ägarens beskrivning och svar på mina frågor och det stämmer verkligen inte alls!
Sammanfattat så har jag haft en väldigt fin helg så även om jag är helt slut nu kan jag känna att det är helt värt det!

Var nu riktigt rädda om Er!
Ta vara på Er och alla omkring Er!
Håll Er till sanningen och skada aldrig någon medvetet!

Kramar om Er alla riktigt innerligt och varmt!

Namaste

Kärlek!

//Mina










Aldrig ett liv utan djur!

Publicerad 2015-07-14 21:37:00 i Allmänt,

Ligger i soffan med Molle över benen... jag är dåsig!

Himlen är fortfarande blå där ute och idag har vädret varit riktigt fint!
Som vanligt när det är fint väder får jag passa på att slåss med gräsmattan där ute!
Då gräsmattan var frodigt saftig och blöt efter flera dagars regn och väldigt hög på sina ställen fick min lilla klippare tugga på ganska ordentligt och batteriet gav upp efter bara en kvart.
Det var bara att ladda och köra på igen... fast då efter några timmar!

Så nu ligger jag lite nyduschad och sömnig i soffan med en stor "prick" på mig!
 Sanna ska börja med en sen middag och jag känner mig lite bortskämd!
Det är oftast Sanna som lagar maten här hemma och det är jag väldigt tacksam över då jag har mycket annat att lägga min energi och tid på.

Alice ligger helt utslagen på en soffkudde på golvet nedanför mig, Foxy snarkar ihopkrupen bredvid Aicha i tresitsen, Lilly ligger ovanför mitt huvud och Molle ligger halvt om halvt på mig, tung och avslappnad med alla fyra tassarna i vädret.
Jag förstår inte varför folk över huvud taget tvekar över att ta sig an en döv hund... han är absolut inte svårare än någon annan hund som jag har haft.
Han är bara ren och skär kärlek och glädje!
 Alla som träffar Molle märker snart vilken ljuvlig pojke han är!
Hela vår flock är så otroligt fina och rara, jag är stolt över dem och deras genuint glada och härliga sätt!
 
Nej... man kanske inte kan räkna med att gå hem ren här ifrån!
Mina hundar visar sin glädje och detta bl.a genom att hoppa upp i Ditt knä, de vill pussas och kelas... jag är ärligt talat väldigt nöjd om jag får ha rena kläder på mig i fem minuter tillsammans med dessa kärlekspiller och det är det värt.

 Undrar vad jag hade varit utan mina djur... tänk så grått mitt liv skulle varit utan dem i mitt liv... så känslomässigt fattigt!
För mig är ett liv utan djur helt otänkbart... jag skulle sakta dö!
Det finns inget mer okonstlat och fritt än ett djurs kärlek och det är en ynnest att få älska och att bli älskad av sådan renhet!
 Var rädda om Er!

Ge kärlek och tid till varandra, det är helt gratis och det är det finaste man kan ge!
Måna om varandra!

Kärlek!

Namaste

//Mina

Alla behöver räddas!

Publicerad 2015-07-11 01:01:11 i Allmänt,

Så mycket akuta djur som behöver livslånga harmoniska hem...

En hel del av dem ligger uppe i annonseringar i min grupp inne på HemLiga på Facebook och jag blir så ledsen...
Det är inte bara sorgligt att de över huvud taget behöver omplaceras utan det mest tragiska är att det måste gå så fort.
Ett av dessa ärenden gäller en utländsk hund som blivit placerad hos en 16-årig tjej...
Hur kan man få för sig att placera en hund hos en så ung tös? Och en gatuhund???
En hund som behöver specialhantering och stor hundvana... detta gör mig helt förtvivlad!

Tyvärr har hon blivit felbehandlad på flera vis... självklart inte med flit, denna unga tjej har säkert gjort så gott hon kan men det har blivit så fel och det har ökat på denna lilla tiks osäkerhet, stress, seperationsångest mm, mm... 
Det finns skäl till att man inte placerar hundar hos så unga människor och det borde väl alla någonstans förstå?

Jag önskar så att fler av De där riktigt fina djurvännerna kunde välja en omplaceringshund från ex. mig istället för att skaffa valp...

Sedan har vi De som älskar sina djur men som av olika skäl hamnar i situationer som gör det omöjligt att tillfälligt ta hand om sina djur. Just en sån situation har en familj nu hamnat i och letar därför temporära hem till sina djur tills allt har rett upp sig för Dem.
Det är inte bara väldigt svårt att hitta någon som under i över ett halvår kan hysa in en eller flera hundar... hundarna är inte helt okomplicerade och jag har väldigt kort tid på mig!

Det är över lag flera hundar som kräver väldigt inkännande och hundvana ägare med väldigt mycket tid... och det verkar som att alla dessa människor har tagit semester! 
 
Det är frustrerande och mitt djurhjärta värker och jag gråter när jag skriver vissa annonser!
Vissa berör något oerhört och jag kan inte tänka på något annat... 

En del djur har det inte bra och de är inte älskade...
Gällande dessa djur gräver sig ångesten in i mitt bröst när jag ser djurets blick fylld av smärta och sorg.
Vissa djur föds helt enkelt utan ett värde för någon...
Ibland handlar det om prestige...
Det känns helt absurt att det finns människor som inte hyser några känslor för sina djur och som väldigt lätt låter ens tanken på avlivning komma på tal!
Döda något för att man tagit på sig ett ansvar som man inte reder ut och som man helt enkelt inte har tänkt igenom ordentligt!

"Somna in"... my ass!
Visst låter det mycket finare men ofta handlar det om ett rent och skärt mord! 
Där man låter veterinären vara bödeln!

Jag är ändå väldigt tacksam när folk kontaktar mig och ber om hjälp för det bevisar ändå att De bryr sig något!
Men jag önskar att De hade gjort det tidigare!
Ibland får jag en dag på mig... någon gång har det handlat om timmar!

Lova att Ni som funderar på att skaffa djur tar Er an djur som redan existerar!
Det finns djur som behöver just Er och som annars dödas...
Hade jag bott större, mått bättre och framför allt haft mer pengar så skulle jag haft ännu fler djur...

Det finns så många att rädda... allt för många!

https://www.facebook.com/groups/hemligan/?fref=ts

Var rädda om Er och om alla omkring Er!
Tänk kärlek!
Var kärlek!
Visa kärlek!

Namaste

Marina
 
 

Sommarvarningar!

Publicerad 2015-07-01 20:53:31 i Allmänt,


Nu är det sommar och med den och värmen vill jag gå ut med lite lämpliga varningar till Er!

Fästingar:
Fästingar är nog något som vi alla hundägare någon gång har träffat på och något vi gärna ser att slippa på våra husdjur då vi är medvetna om riskerna.

Med fästingar kan våra djur få följdsjukdomar som Borrelia och Anaplasma.

Borrelia är en bakteriell infektionssjukdom. Dess då längre tid fästingen sitter ju större risk att smittan överförs.

Anaplasma (tidigare kallad Ehrlichia):Även Anaplasma orsakas av en bakterie och sprids på samma sätt som borrelia.Det är viktigt att man så fort som möjligt letar rätt på de eventuella fästingar som djuren kan bära på för att så fort som möjligt avlägsna dem och på så vis minimera risken för dessa sjukdomar.

När man plockar dessa otyg kan det vara bra med ett bra "verktyg" till hands.Det verktyg som jag personligen tycker har fungerat absolut bäst genom åren är den lilla gröna "kofoten".
Den är även så liten och smidig att man alltid kan ha den till hands i plånboken.
Mycket lätt och fenomenal!

Se hur Ni kan skydda Era hundar för just fästingar längst ned i inlägget.

 

 

Huggormen:
Här har vi en giftig rackare som kan se ut som en skojig, rörlig pinne för hunden! 
Om Er hund blir biten av en huggorm bör Ni hålla hunden i stillhet och bär den om det är möjligt. 
Uppsök sedan omgående veterinär.

Det farligaste ställe för en hund/katt att bli biten av en huggorm är i tassen.
Vad många inte vet är att det är allvarligare för en hund/katt att bli biten av en huggorm än vad det är för oss människor.

 
 

Promenad/Cykla i värmen:

Att aktivera Din hund när det är riktigt varm är ingen bra idé!
Se till att motionera Din hund när det är som svalast på dagen och ha med Dig rikligt med vatten på promenaderna.

Värmeslag:
Om Din hund får VÄRMESLAG kan detta visa sig genom hässjning, dregling, feber, torra och röda slemhinnor, hög puls och i allvarliga fall andningssvårigheter, kräkningar och i värsta fall koma.

"Första hjälpen" för att få ned kroppstemeraturen vid värmeslag kan Du hälla vatten över hunden och kyla ned handdukar med kallt vatten och vira om huvud, ljumskar, kropp och tassar. 
Handdukarna måste bytas ofta då kylan försvinner snabbt.
Kontakta veterinär.

Bil:
Att lämna sina djur i en varm bil om så ens för några minuter är sanneligen väldigt oansvarigt!

Din bil kan lätt förvandlas till en dödsfälla!

Tidpunkt; Utetemp; Väder; Temp i bilen;
Kl. 08.30 14 * Celcius Skugga 19 * Celcius 
Kl 09.30 18 * Celcius Skugga 38 * Celcius
Kl. 10.30 20 * Celcius Blandat 47 * Celcius
Kl. 11.15 20 * Celcius Sol 58 * Celcius
Kl. 12.00 23 * Celcius Sol 62 * Celcius
Kl. 13.30 22 * Celcius Sol 85 * Celcius

En bil blir dödligt varm även om man har ställt den i skuggan, vevat ned fönstren och satt bagageluckan på glänt. 
Solen vandrar snabbt över himlen och det som från början var skugga är helt plötsligt gassande solsken!

Hundarna tål dess utom värme mycket sämre än vi människor och det krävs inte alls lång tid för dem att få värmeslag. 
Hundar gör sig av med värmen genom att flåsa och där med förloras kroppsvätskan genom utandningsluften samt blir luften omkring Dem mer syrefattig allt efter som om inte luften flödar runt i bilen.

Billiga hjälpmedel finns att ta till om man måste avvika från bilden en kortare ögonblick.
Det finns bl.a speciella och bra fläktar att sätta i fönster eller öppningen på bakluckan så att man får luften att röra på sig i bilen dessa fläktar kompletterar man med en sk. cooler, då kyls även den cirkulerande luften ned och det blir svalt och behagligt. 
De ska vara väldigt bra har jag hört!
Fläkt + cooler kan man köpa för under 300 kr.
Solarplexus är en slags solfilm som man fäster på bilens fönster och som man även kan komplettera med denna fläkt ovan.

Den som lämnar sitt djur i en varm bil kan bli åtalad för djurplågeri.

Du som räddar ett djur i nöd ur en varm bil har stöd av brottsbalken § 24

Det vill säga att Du har rätten på Din sida att slå in bilrutan för att rädda djuret i bilen men gör det gärna tillsammans med vittnen som kan stödja att djuret for illa och ring helst polisen innan.      

Asfalt:
Vid rejäl sommarvärme bör man inte promenera på asfalt med sina hundar.Asfalten blir direkt kokhet och jag har själv bränt upp mina fötter ganska ordentligt när jag var tvungen att gå barfota några hundra meter över asfalt en sommar.Hundarnas tassar är känsliga!

Lägg handen mot asfalten.
Kan Du hålla kvar handen i ca tio sekunder utan att bränna Dig kan Du promenera Din hund. 
Om inte så välj att gå på annat underlag.

Våteksem/Hotspot:
Under sommaren är det många hundar som får sk. hotspot!
Hotspot ser ut som ett vätskande hårlöst sår/eksem med skarpa avgränsande kanter. 
Detta kan blossa upp hastigt och kan ävens sprida sig väldigt fort över kroppen.

 

 

Vad är det då som orsakar detta?
Hunden har av någon anledning slickat/kliat/bitit upp ett sår och orsaken till det kan vara många så som ohyra, öronproblem, allergier osv. osv.
Sedan har vi raser med grov underull så som Schäfer, Golden retriever mfl. och hos dessa kallar man ofta hot spot för Retrievereksem).

En del hundar som tycker om att bada och som inte blir riktigt väl torkade efteråt kan även vara känsliga för detta.
Problemet uppstår vanligen vid varmt och fuktigt väder.

Åtgärder: Sök upp veterinär och gå till botten med vad problemet må vara och få behandling.


Tillbaka till fästingar:

Jag verkligen hatar dessa otyg men hur mycket jag än avskyr dem så räds jag också effekterna av diverse olika fästingmedel/halsband osv... 

Jag använder inga gifter på mig och så heller inte på mina djur därför vill jag rekommendera Er det som jag anser vara alternativt till de olika ampuller, halsband och spray som idag finns på marknaden.

Jag har själv mycket goda erfarenheter av bärnstenshalsband till mina hundar och lägger in en länk där Ni som är intresserade kan läsa och beställa hem detta. 
Detta är nionde eller tionde året som jag använder dessa halsband till mina svansbarn.

Jag skriver också upp ett recept till Er som även det är att rekommendera till alla Era pälsklingar och som även det är helt och hållet giftfritt.

Jag rekommenderar BÄRNSTENSHALSBAND tillsammans med den sk. HÄXBLANDNINGEN nedan i kombination med B-VITAMINER.

Länk; http://www.elvingsson.com/fastinghalsband

Så här funkar bärnstenshalsbanden;  Bärnsten (liksom Topas) blir negativ elektrostatiskt laddad då den gnids mot vissa material, t.ex.hundpäls. Den lilla spänning som uppstår gillar inte fästingarna, eller så uppfattar den inte hunden som 

en hund. Därför är det viktigt att halsbandet inte sitter stramt runt halsen, utan så pass löst att det kan röra sig på hunden.

 

RECEPT:

"Häxblandning"

Tillsatt 2-3 msk torkad Rosmarin i 5 dl vatten och låt sjuda i ca fem minuter. Sila bort skräpet och häll i en halv matsked vitvinsvinäger.

Låt dekoten svalna samt stå och dra under dagen.

Tappa upp på sprejflaska.OBS! Förvara blandningen i kylskåp.

Låt koka i ca. 5 minuter.Sila bort skräpet och häll i en halv matsked vitvinsvinäger.

Låt dekoten svalna samt stå ochdra under dagen.

Tappa upp på sprejflaska.OBS! Förvara blandningen i kylskåp.

 ***************************************************

 Många talar om vitlök ang fästingar och därför vill jag förklara lite ang just vitlök; 

  • Vi människor tar upp B-vitamin när vi äter vitlök men man kan tyvärr inte ge hundar vitlök då det är skadligt för dem pga att de inte tål just det ämnet som finns i vitlök (Thiosulfat) som  vi  människor omvandlar till just B-vitaminer, det blir istället ett gift för hunden. Och det är just B-vitamin som fästingen ratar.

    *******************************************
  • Detta skriver Lotta Isacson Och Lena MattssonDjurBiopat/Homoepat och näringsfysiolog om vitlök till hundar:- Vitlök vs fästingar -Angående användandet av vitlök mot fästingar!Faktiskt så har vitlöken inget med fästingar att göra.Varken lukt, smak eller något annat i ifrån löken är avvisande.Det har visat sig vara B-vitaminerna som har den följdeffekten.Istället för den där skeden pulver, eller klyftan vitlök rekommenderar jag dig att ge extra B-vitaminer till din hund.

    Idag finns inte något naturligt preparat som har visat sig ge ett 100 procentigt skydd mot fästingar, men det finns bättre alternativ på marknaden för din bästa vän än skadlig vitlök." som ex just den häxblandning och bärnstenshalsband som jag har skrivit om.

    Läsvärd artikel
  •  http://m.gp.se/nyheter/goteborg/1.2371105-se-upp-med-fastingmedel

 

Var rädda om Era fina fyrbenta vänner!
De skulle göra allt för Er!  <3

Kärlek i massor!

Namaste
Marina Alice Billhage

Vad har hänt det senaste?

Publicerad 2015-06-27 16:13:00 i Allmänt,

Inlägget ang. valpar verce motion har delats hårt på Facebook, något jag inte alls var förberedd på när jag lade ut det på min logg för mina vänner att läsa.
På grund av flera tusen delningar tog Expressen kontakt med mig för att De ville göra en intervju.. något jag tvekade inför men ändå tackade jag.
Nu blev jag lite felciterad vilket retade mig då jag vet hur människor är funtade.
Folk letar fel så att De istället för att medge att De själva har gjort fel vänder fokus till att jag helt enkelt skriver tokigt...
Hur som helst önskar jag inte bli ifrågasatt ang saker jag inte har sagt/menat...

http://www.expressen.se/gt/marina-43-sluta-motionera-valparna/

Efter mitt delade inlägg har folk tagit kontakt med mig i rådfrågan och uppfödare har tagit kontakt med mig i undran om De får använda min text att dela ut till valpköpare vilket är jätteroligt och bra!

Hundsidor som detta har delats på orkar jag inte ens gå ut och läsa på då jag vid detta laget vet hur folk fungerar bakom sina datorer och det är inte alltid jag rent mentalt orkar ta den skit som kastas.

De flesta tycker nog  ändå att detta är något som borde säga sig självt och många som inte vet om denna information hoppas jag tar den till sig i ett välmenat syfte.

 
Jag byter ämne och går vidare till mitt målarintresse...
Jag har målat ett nätt litet hörnskåp i dagarna och lekte med lite mönster, slitage och patina.
 
 
För någon vecka sedan målade jag även en skänk/köpmansdisk som jag senare även ska byta beslag/handtag på...
Plus att jag satte siffrorna fel så att det hela inte blev symetriskt... *suckar* så det är något jag får försöka fixa till när jag orkar också.

Färgen som jag har använt är som vanligt Annie Sloans chalkpaint i olika kulörer, clearwax och darkwax till patinan så att det ser lite skitigt och använt ut.

På skänken har jag även använt mig av en mönsterroller.
 
 
Jag målade även ett litet nattygsbord för flera veckor sedan...
 

Molle är så lycklig nu när han åter igen kan springa lös ute i sin trädgård efter en lång tid i koppel efter sin kastrering!
Hela hans ansikte skrattar och ögonen lyser när han kör loss ett helt eget litet race!
Han är även så lycklig att få vara ute med sin älskade Alice då hon äntligen har löpt klart!
Lycka!

Han är en så otroligt snäll och rolig pojke!
Alla mina flickor är också självklart helt underbart snälla och fina men det har varit riktigt kul att få prägla Molle från start och se vilken underbar individ han har kommit att bli!
En riktig liten livsnjutare!
Så oerhört social och tillgiven!
 
Att ta sig an trasiga själar är så fantastiskt givande på ett annat vis, att se dem växa och återfå ett självförtroende, trygghet och styrka.
Det är en underbar känsla att se att det trasiga går att laga med tid och kärlek!
Tid och kärlek är nyckeln till det mesta!

För en vecka sedan firades midsommar och här hos oss firades midommar med god mat tillsammans med min dotter - så klart - min syster, systerdotter, min mor och far och min dotters far.
Det var jättetrevligt och vi åt tills vi var proppmätta och lite till!

Veckan innan tog min underbara dotter studenten och jag var en så stolt mamma!
Vädret var vackert förutom att det vindade så mycket att champangeglasen välte över bordet!
Men vi kunde sitta ute och äta och umgås!
Jag hade gjort pasta/pestosallad, vitlöksbröd och kall vitlökssås som serverades med rosévin.
Till efterrätt hade jag bakat två stycken tårtor, en chokladtårta med jordgubbar och en rosa prinsesstårta och de blev mycket mumsiga båda två!
 

Var nu riktigt, riktigt snälla och rädda om varandra!

Tänk kärlek!! Agera i kärlek! Var kärlek!!

Kramar om mjukt och varmt!

Namaste

Marina





Utan kulor!

Publicerad 2015-06-23 00:11:00 i Allmänt,

Här är det livat värre!
*Torkar svettdroppar från pannan*
För en vecka sedan så kastrerade jag lillpillen och med facit i hand skulle det varit bra om jag hade fått det gjort för minst en månad sedan då flickorna just nu är inne i höglöp.
Att sära fyra *host, host* heta-på-gröten-brudar från en lika het 30-kilos stark hane med tratt runt huvudet är inte det lättaste!
Det är mycket micklande när man ska ut och att Molle är så mammig har knappast underlättat det hela något! 

Gamla hederliga gästsängen har dragits fram till sidan av min säng där Alice - som är Molles hetaste dröm - har fått ligga... något missnöjd medan han med lampskärmen fått ligga på andra sidan om mig i sängen... under täcket.
Jo, han gillar ju att ligga där och även fast plasten skaver mot mitt skinn kan jag inte neka honom det då han i vanliga fall får ligga där.
Som jag ser fram emot när allt återgår till det normala och tills Molles hormoner ebbar ur hans "lilla" kropp... och snopp!
 
Som på alla andras läppar är även min största fråga just nu: Var i självaste h*****e är sommaren???
Det börjar att växa simhud mellan mina tår och min bästa investering just nu vore nog ett cyklop för det går inte en dag utan att det regnar.
Man får passa på att klippa gräset mellan skurarna för det växer ju hur som helst så det knakar, mycket annat av mina fröer har knappt gluttat över myllan!
Jag tycker inte att jag gör annat än klipper gräset... och det kanske faktiskt är så då jag får dela upp trädgården i tre delar för att mäkta med det hela och inte bli allt för sjuk.

Som jag har längtat efter värmen och sommaren... och nu skrivs det att detta väder ska fortsätta under hela Juli.
Så summa sumarium blir det ingen sommar och ingen lisa för onda leder och muskler!
Det är verkligen så att man kan gråta...
 

Kärlek till Er alla! <3

Var alltid rädda om varandra!

Namaste

//Mina


Valpar och aktivering.

Publicerad 2015-06-19 12:30:00 i Allmänt,

Då jag arbetar med hundar pratar folk gärna med mig och jag har under åren förfasats över människors okunskap gällande aktivering av framför allt valpar och därför kände jag nu ett behov av att skriva en liten text.

När folk skaffar valp så måste... verkligen m å s t e De vara införstådda med hur man "aktiverar" en valp!
Dvs INTE fysiskt aktivitet öht.

Korta koppel/kisspromenader och nu pratar vi KORTA dvs 25 m för att utöka till 40 m, 60 m... osv. osv.
Detta mest för att vänjas vid koppel och för att kanske ta sig till buss eller tåg osv. för ex socialisering och miljöträning.

När en valp går lös i ex trädgården och kan själv råda över vila och rörelse är det skillnad.
Men var vaksam om valpen leker med en annan valp/hund då den gärna glömmer av att stanna upp och pausa.
Låt inte valpen heller leka med hundar mycket större än den själv då många skador kan uppstå när de springer mot och in i varandra.

Jag hör och läser varje vecka om hur en del promenerar - eller till och med har sprungit eller cyklat - flertalet kilometer med sina valpar!!!!

Det är befängt!
En hund som inte vuxit klart får på intet sätt fysiskt aktiveras med långa promenader!

"Men jag måste ju få hen trött!"

När man skaffar sig en hund bör man tagit reda på att en hund blir bäst trött av mental aktivitet och vid intryck, många gånger stressar ägarna istället upp sina hundar genom för hård fysisk aktivitet och De får inte ned sina hundar i varv.

 

Istället för att stöka runt med valpen och leka MED valpen, låt den leka själv och om den är uppe i varv lägg Dig och smek Din valp/hund, massera och ge den ett lugn och en trygghet och gör detta som en rutin varje dag.

Sätt på en specifik cd med lugnande musik på varje gång så kommer valpen ifråga tillslut förknippa musiken med massagen och ett lugn och nästan omgående kommer den att slappna av när den hör de första tonerna.
Detta kan man sedan utnyttja i ensamhetsträning eller vid rädslor.

Även ett tuggben är lugnande för dem att gnaga på... och ett snällt sätt att byta med om de vassa valptänderna gör lite ont på vårt skinn. Att bita och smaka på oss är ett sätt att visa kärlek/ tillgivenhet.att komma oss riktigt nära och det är då bättre att byta än att banna... för i ärlighetens namn kan valpen inte hjälpa att vi är så känsliga och pälslösa. 

Självklart behöver en vuxen hund fysisk stimulans men det är viktigt att man varvar detta med hjärngympa.
Det finns så mycket roligt att göra nu för tiden med våra hundar att man ibland glömmer av att även en hund bör få vila och återhämta sig.

 
 Men tillbaka till valpar.

Deras skelett är inte färdigutvecklat och onaturlig fysisk stimulans där valpen inte får röra sig i sin egen takt, för långa promenader, klättrande upp och ned i trappor osv kan skada denne ngt offantligt när denne sedan utvecklas och växer till att bli en vuxen hund.
Det är helt enkelt ett faktum att en valp/unghund som rör sig mycket inte har tillräckliga muskler för att ta emot alla stötar som uppstår i skelettet och därför orsakar det tillslut problem i ben och leder... och det är verkligen inget man önskar sina djur.

Man FÅR helt enkelt INTE skynda sig när det gäller våra djur utan låta allt ta sin tid och falla på plats!

För många, för att inte säga för De flesta av oss är detta så självklart men för människor med förstagångshund är det oerhört viktigt att uppfödarna berättar hur viktigt detta är för att hålla en så fin hälsa som möjligt på sitt djur som bara går!

Har man inte kunskapen så måste man skaffa sig den i n n a n man skaffar sig ett djur och om man inte har gjort det så måste man ta reda på det under tiden och skaffa sig en mentor som man litar 100% på.

Lånad bild från: Facebooksidan Emerald chiropractic for K9 s
Här ser man tydligt att denna 2-veckors valps skelett inte är ihopvuxet ännu.
 

Var rädda om Er där ute!
Namaste

/Marina Alice Billhage

Valpträff!

Publicerad 2015-05-18 22:20:00 i Allmänt,

I Lördags var jag och Molle på valpträff!

Valparna har just fyllt sju månader och samlades för en liten träff!
 
Vi träffade Molles syskon och pappa!

Molles mamma var fullt upptagen i att vara skendräktig och att samla foppatoffel-valpar som hon vaktade så hon kunde inte vara med.

Men ståtliga pappa var hur som helst med och träffade lite ogillande sina barn... de blir ju så stora fort! :)
Molles stiliga pappa.
Det var verkligen riktigt trevligt att träffa alla familjer som hörde till valparna och att se hur bra alla "bebisar" har fått det.
Så mycket underbara prickar på alla sätt och vis, både människor och svansbarn!

Molle var väldigt mycket större än de alla och de andra "valparna" såg väldigt små ut jämnförelsevis men jag tror som sagt snarare att det är så att Molle är en väldigt stor kille!
Alla valpar var så rara och keliga, Dalmatiner är verkligen en oerhört social ras.
Det blev ett riktigt pusskalas!
Molle skötte sig exemplariskt och jag var/är så stolt över honom!
Under en föreläsning om bl.a stress så låg Molle och sov i mitt knä under i stort sett hela tiden, han är verkligen en så trygg och go pojke så länge som han har sin fasta punkt... mig!
Molle frotterade sig med De flesta!
Han älskar uppmärksamhet och som den lilla hund han tror att han är klättrade han även upp i andras knän!
Lilla knäppis!
Här sitter Molle hos sin mammas och pappas mattar!
 Här har han klättrat upp och satt sig i ett av alla knän...
 Och i ett till...
 Äsch, vi kramas lite också!
 Men mammi är allt go hon...
 
Kvällen innan träffen fick min mobiltelefon för sig att skutta ned i skurhinken! 
Så vansinnigt onödigt!
Jag dök ned efter den i det äckliga vattnet och sprang ut i köket spritt språngande naken - precis utkommen ur duschen - samtidigt som jag ropade: "Saaaaannnaaaa! HJÄLP!!!"
För då jag dröp av vatten kunde jag inte på något bra sätt torka mobilen!
"Bara så Du vet, jag är naaaken!!"
Allt för att hon skulle slippa eller i varje fall vara förberedd på en mamma-nakenchock.
 
Så därefter fick lilla mobilen bada i ett hälsosamt, urtorkande risbad för att nästa dag bada bastu i ugnen i ca 40-50 grader i 6 timmar och den överlevde... tack och lov!!!

Men på grund av detta hade jag ingen kamera och kunde inte fota vare sig Molle eller de andra valparna på träffen vilket var jättetrist!
Turligt nog fanns det andra som fotade och kunde föreviga denna dag!
Tack snälla för att jag fick lov att låna dessa bilder till min blogg!

MIn dotter har ju inte alls tänkt att klä upp sig på skolavslutningen men hur som helst så fick jag tillåtelse att leta efter ett par ljusa jeans och en vit skjorta vilket jag idag hittade på Ellos.se som dess utom hade ett bra erbjudande med 30 procent på en vara och 20 procent på resten av köpet.
Då Alexandra verkligen avskyr att gå i affärer och att prova kläder så kör vi denna variant vilket även jag tycker är bekvämt!
Jag hoppas hon blir nöjd och att hon känner sig fin!

Var rädda om Er!

Ljus och kärlek till Er alla!

Jag tänkte att jag ska försöka göra ett avstamp och uppmuntra Er alla till att vi alla börjar leva på våra egna villkor!
Att vi förlåter oss själva och alla omkring oss och går vidare in i framtiden, livet utan några själsliga bördor på våra axlar.

Genom det blir vi mer öppna... mer kärleksfulla och tillitsfulla, jag tycker att vi är skyldiga oss själva det men även De runt omkring oss.
Låt oss samla kärlek runt omkring oss!

Samla aldrig endast människor, utan välj vänner med omsorg!
Vänner som älskar, visar empati och som lever utan lögner!

Genom att förlåta går man vidare... men det innebär inte att man måste utsätta sig för det eller den personen igen. 
Nej, släpp... i den mån det går och gå vidare!

Det viktigaste tror jag är att just förlåta sig själv... det är allt för lätt att anklaga sig själv för att man utsatt sig själv för olika situationer.
Jag vet att jag har gjort det... och att jag fortsätter att göra det!

Därför vill jag försöka lova Er att bli bättre på att helt enkelt förlåta mig själv och jag vill råda Er att göra det samma för att bli hela och släppa in ljuset och kärleken i Era liv igen!

Kärlek!

Namaste

 

 

Och regnet det bara öser ned...

Publicerad 2015-05-13 19:52:34 i Allmänt,

Det har minsann varit lite sol idag till och från men nu ikväll hopade det sig svarta moln i horisonten...
Molle stod nere i den "nya" trädgården och hjälpte mig med att rensa bort kirskålen och vägrade att gå in, jag spanade upp mot himlen och tänkte att visst var ute en stund... för ärligt talat, den där kirskålen :P
Jag gick in och såg honom genom fönstret stå som en liten prickig kossa med löv i mungiporna, ivrigt glufsande!
Rätt var det var blev det helt mörkt och molnen med regnet var över oss.
Sekunderna efter krafsade en liten kille på dörren och ville in till mamma, det blev visst lite otäckt där ute helt ensam.

Idag har jag känt mig låg och jag som skulle planterat om och sått lite fröer hade vare sig kraft eller vilja att leta fram till det. Det är så irriterande när man vill så mycket hela tiden och tro mig, jag har dragit ned något offantligt på både behov, måsten och vilja! Åh, om det ändå kunde bli lite varmt så jag kunde sitta ute och må dåligt istället... *ler* jo, det känns lite bättre att må dåligt ute i en solstol med busiga hundar omkring mig och med blommor och spirande växter att fästa blicken på.

Snart tar min fina dotter studenten... det känns sjukt overkligt att den där lilla flickan redan vuxit till sig för att bli en ung dam... kvinna!
Jag hoppas att framtiden är strålande ljus för henne för något annat är hon inte värd!
Vi trivs så gott tillsammans och nu när det bara är vi är det så lugnt och skönt!
Ingen elefant i rummet, vi slipper trippa på tå och vi kan bara vara oss själva... det är harmoni!
 
Sanna vill i n t e gå på någon bal och hon vägrar att ha någon klänning på avslutningen... jag hade ett förslag om en vit kostym men blev burdust nedröstad... även vita jeans ratades.
Vi kom överens om ljusa jeans och vit skjorta.
Det blir säkert jättebra!
Huvudsaken är att hon är nöjd!
Ingen fest ska anordnas... jo, jag vet, jag har ett ovanligt lätt och "billigt" barn men ibland önskar jag som mamma att hon kunde leva ut liiiite!
Hon får hur som helst acceptera att en liten skara släktingar kommer hit och grattulerar!
Det är ju stort att ta studenten!
Ett avslut och en ny start och början på något nytt och förhoppningsvis spännande!

I helgen ska jag och Molle förhoppningsvis träffa hans föräldrar och syskon!
Det är inte alltid lätt att ta sig från A till B när man inte har körkort/bil så jag hoppas att det löser sig med skjuts för jag har sett fram emot att träffa alla dessa prickar och se om även resten av gänget är lika underbara som min älskade prins.
Har de ett uns av hans charm så är de riktigt härliga men jag har svårt att tro att någon kan vara så fantastisk som min älskade och helt underbara pojke!

Jag vet att jag pratar mycket om Molle och det betyder inte att jag inte älskar mina andra svansbarn lika mycket men det är så otroligt roligt att få följa och prägla en hund från start för en gångs skull även om arbetet kring mina andra "barn" är så otroligt givande så är det just NU lite extra kul att följa Molle när han växer och gror och se var allt slutar i både personlighet och utseende!
Alla mina djur är fantastiska på sina helt egna vis!
De har alla sina egna fina personligheter!
Mjuka, inkännande, spexiga och heeeeeelt underbart älskvärda!
Jag är så stolt över vad de har kommit att bli och jag tror inte att någon kan älska sina svansbarn som jag gör!

Jag tänker på Lizzy varje dag... det gör ont!
Jag hoppas av hela mitt hjärta att det har gått bra och inte som jag trodde... 
Det är sorgligt när folk på grund av någon underlig stolthet inte lyssnar på den som känner individen och dess behov bäst.
Här hade hon det bra, hon hade sin plats i sin flock och hon var harmonisk och trygg!
Med tanke på hur hon var när hon kom till mig och de flyttar som hon redan hade gjort ansåg jag att hon borde fått stanna... men då ägaren helt plötsligt efter 1,5 år av hjälp och rehab av hennes hund fick för sig att hysa agg till mig av något hon fått för sig.
Och då hon prompt skulle ta kullar på henne så skulle hon omgående flytta och då utan att jag skulle få veta något om henne fortsättningsvis... och där med ej heller kunna komma med råd och tips.
Gement? Själviskt?
Ja, verkligen! Tyvärr...
Så nu nästan fem månader efter hennes flytt vet jag fortfarande ingenting... men jag känner Lizzys oro och smärta och det oroar mig!

Var rädda om varandra och Era djur!
Handla aldrig i egoism utan i omtanke!

Kärlek!

Namaste

//Mina

Sorry... länge sedan nu!

Publicerad 2015-05-12 22:20:52 i Allmänt,

Ja, det var länge sedan som jag satte mig ned för att blogga...

För några veckor sedan gick en väldigt nära vän hastigt bort... ja, faktiskt helt utan förvarning så somnade en helt fantastisk människa in för att aldrig mer vakna upp här hos oss i denna värld.
Hon var min vän, min extramamma och "svärmor" även om det var länge sedan jag och hennes son hade ett förhållande.
Hon var min dotters underbara farmor.
 
Jag kände Lotta i 25 år och jag är så oerhört tacksam över alla dessa år och för den tid vi fick med henne!
Lotta var en sån person som gjorde avtryck, hon gick inte obemärkt förbi någon utan tog alla i sin varma, omtänksamma, stora famn!
Jag håller många minnen så väldigt kärt och första gången jag träffade Lotta är en historia jag många gånger skrattat högt åt.
 
Jag och Anders - hennes son - hade inte träffat varandra särskilt länge och jag hade precis kommit ur duschen när jag hör att Lotta stiger in i hallen precis utanför badrummet. Jag såg mig desperat om efter ett badlakan och upptäckte att det inte fanns något att finna. Jag väntade därför ut Anders och hans mammas samtal en lång stund och försökte vara så tyst som möjligt. Till slut knackade Anders på dörren och frågade om jag aldrig skulle komma ut och hälsa på Lotta. "Eh... jag har inget att ta på mig och det finns inga badlakan..." var på Lotta svarade "Det gör inget, jag har sett nakna små tjejer förr!"
Det var bara att ta en liten handduk och skyla vad man kunde med den och lite skamset komma ut och hälsa på min svärmor som där efter blev en av mina närmsta och finaste vänner.
 
Begravningen var enkel och mycket vacker och i griftetalet nämndes jag som Lottas dotter... det var så otroligt gripande och rörande och jag kan fortfarande inte ta till mig att hon faktiskt är borta... hon gick på tok för tidigt!
Jag känner mig tom och snuvad på min tid med min vän...

Dagen efter begravningen var det ett år sedan min själsfrände och älskade Emmy gick över regnbågsbron, mitt sår är så färskt som att det vore igår...
Året efter det att Emmy försvann har kantats av stora sorger och besvikelser och jag har inte hunnit andas... Jag har flertalet gånger känt att "Nu orkar jag inte mer"... det har varit så fruktansvärt och överjävligt tungt!
 
Utan allt stöd och kärlek som jag har fått av mina nära och kära hade jag aldrig tagit mig igenom detta året... det har verkligen varit för mycket och jag har fått arbeta för att behålla och kanalisera kärlek, ljus och hopp i mitt hjärta.
Jag ber till alla högre makter och universum att vindarna ska vända för just nu måste jag få chans att hitta mig själv bland spillrorna och att finna styrka.

I helgen var en vän som heter Ola här och satte upp ett helt nytt staket till mig på baksidan, något jag har önskat mig i flera år. Nu är hela baksidan inhägnad så nu kan svansbarnen ösa bäst sjutton de vill!
Här ser man att vi har öppnat upp och att ett nytt staket hägnar in hela baksidan.
Bilderna nedan ser man det bräckliga stängsel som jag satt upp och som knäcktes av ett träd som föll rakt över det under en höststorm....
 
Gangstergänget ligger ju inte lugnt och solar som gamlingarna Aicha och Foxy gör när jag är ute i trädgården. Nej, nej med dem är det är fullt ös och då är det underbart att de har mycket att sträcka ut och leka på!
 
Detta betyder så mycket för mig att det är svårt att utrycka min tacksamhet i ord!
Men att jag om och om igen blir gråtmild över att se mina svansbarn breda ut sig i krumsprång över den nya marken säger nog ganska mycket.
Nu ska jag bara försöka arbeta bort all kirskål och försöka få till en gräsmatta även där.

Några potatisar är satta och fler skall ned i myllan imorgon då Alexandras pappa var snäll och körde hem ett lass jord till mig igår. En del av fröerna har jag också lyckats få ned men fler ska ned i sina bäddar så att vi får mycket att skörda i sommar och höst.
Det nya växt/drivhuset har inte kommit på plats ännu men å andra sidan har det varit så kallt att jag ännu ej har kunnat flytta ut några plantor.
Det jag hoppas kunna odla upp detta år är: potatis, rosensallad, rödbetor, morötter, paprika, chili, squash, purjolök, ruccola, mangold, blomkål, rädisor, gurka och spenat.
Idag fyller finaste lillpillen 7 månader!
Min lilla älskling och glädjepiller!
Vad jag är glad att jag har Dig och mina sessor! <3

 
 
Livet går vidare... ja, det gör ju märkligt nog detta och man andas, äter och fortsätter med sina rutiner så gott man kan efter varje enskild sorg och motgång. Det är ju så det måste vara och kanske så som vi flesta människor funkar, vi kämpar på.
Någonstans i detta kommer jag att finna en mening så småningom, för allt har en mening och sin plats hur konstigt det än kan verka just nu.

Jag kan inte säga det nog många gånger; Var rädda om varandra! Ta vara på varje ögonblick! Älska!!

Kramar om!

Kärlek

Namaste

//Mina

Om

Min profilbild

Marina

En blogg om mig och min familjs liv, våra och andras djur. Träning av djur och deras ägare, diabetes, andlighet mm, mm

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela