Många tankar...
Mycket tankar...
Våren är lite känslig för mig och jag har ofta mina dippar då jag vill mer än vad jag mäktar med och då knackar ångesten gärna på dörren...
Saken blir inte lättare när det nästan alltid blir ett överflöd av omplaceringshundar vid denna tid på året, det gör ont i både hjärta och själ när behovet är större än efterfrågan...
Att man har sina mer känsliga perioder där man inte kan slå ifrån sig vissa intryck är otroligt jobbigt och att jag då är aktiv på diverse olika fb-sidor för djur i nöd gör knappast saken bättre eller lättare... hjärtat känns tungt som sten och de små insättningar som jag gör för att hjälpa känns meningslösa och futtiga.
Jag önskar att jag kunde göra så väldigt mycket mer...
Inte nog med dessa känslor så är det ett år sedan på Lördag som min vän och min dotters farmor avled och om några veckor är det två år sedan min vackraste flicka och själsfrände vandrade över regnbågsbron...
Min älskade Emmy som jag saknar Dig... alltid, varje dag, varje minut.
Men jag längtar efter värmen... värmen och solen som ändå innebär lite mer livsenergier och även om jag inte mäktar med allt "det där" så mår min kropp bättre.
Och... jag tror nog faktiskt att denna vår och sommar kan komma att bli riktigt bra och till och med lite spännande.
I år har jag inte förgrott några fröer över huvud taget... det känns väldigt trist.
Men jag ska hur som helst så lite grönsaker och sätta potatis...
Idag är det kallt och regnigt, ett riktigt ruskväder... till och med Molle frös den lille stackaren!
Men jag tar fasta på vad en vän sa till mig, om våren är kall och regnig brukar sommaren bli riktigt fin så det håller jag tummarna riktigt hårt för.
Hoppas på många grillkvällar både här, vid havet och i Dalarna!
Nu har jag krupit ned under en filt i soffan och kurar här tillsammans med mina fantastiska svansbarn som värmer mig både mentalt och fysiskt.
Var riktigt rädda om varandra!
Se varandra och lyssna till varandra och var ärliga mot varandra!
Namaste
Kärlek
//Mina
