Så påtagligt...
Ibland är våra känslor lika påtagliga och nära som vår hud...
Att sortera och ta i saker som någon man älskat och hållit av i många, många år ägt och hanterat... burit och brukat är känslosamt.
Samtidigt som det känns väldigt tydligt att De finns där med oss så blir det också väldigt uppenbart att De inte finns här hos oss i denna värld längre och en stor sorg väller upp i hjärtat.
Inte bara min rygg och höft kommer hem från "Lottas stuga" väldigt påverkade utan även mitt hjärta känns lite tyngre och trasigare.
Många minnen väller upp och man varken vill eller kan slå dem ifrån sig... man lutar sig tillbaka in i dem och låtsas för en stund att det fortfarande är en existens och helt naturligt för någonstans hoppas man att när man öppnar ögonen är allt som vanligt och allt var bara en fruktansvärd mardröm.
Mycket tid och tankar går varje dag till min Lotta, hon är närvarande både i ande och i alla de saker som hon bidragit till runt omkring mig och min dotter...
Hon är med oss från morgon tills dess att natten sluter sig kring våra kroppar och sömnen tar oss till andra världar.
Då Lotta försvann så hastigt och allt för tidigt blir man lite extra rädd om De man har omkring sig... man tittar hela tiden efter tecken, sjukdom... man blir helt enkelt jävligt rädd!
Att sortera och ta i saker som någon man älskat och hållit av i många, många år ägt och hanterat... burit och brukat är känslosamt.
Samtidigt som det känns väldigt tydligt att De finns där med oss så blir det också väldigt uppenbart att De inte finns här hos oss i denna värld längre och en stor sorg väller upp i hjärtat.
Inte bara min rygg och höft kommer hem från "Lottas stuga" väldigt påverkade utan även mitt hjärta känns lite tyngre och trasigare.
Många minnen väller upp och man varken vill eller kan slå dem ifrån sig... man lutar sig tillbaka in i dem och låtsas för en stund att det fortfarande är en existens och helt naturligt för någonstans hoppas man att när man öppnar ögonen är allt som vanligt och allt var bara en fruktansvärd mardröm.
Mycket tid och tankar går varje dag till min Lotta, hon är närvarande både i ande och i alla de saker som hon bidragit till runt omkring mig och min dotter...
Hon är med oss från morgon tills dess att natten sluter sig kring våra kroppar och sömnen tar oss till andra världar.
Då Lotta försvann så hastigt och allt för tidigt blir man lite extra rädd om De man har omkring sig... man tittar hela tiden efter tecken, sjukdom... man blir helt enkelt jävligt rädd!
Jag tycker att det är så viktigt att visa nära och kära hur mycket vi älskar Dem både i handling och ord...
De som vi inte sympatiserar med kan vi vända ryggen åt och gå.. just för att De inte är värda vår energi som vi borde ge till just Dem som vi älskar!
Alla tänker tyvärr inte så... De livnär och göder sig själva på hat och elakheter, De känner sig stora och De känner ett maktbegär som är så patetiskt och löjligt att man inte kan annat än att skratta åt det... samtidigt som man känner en förundran över att människor likt det faktiskt existerar.
Men en del tar även steget längre än så för att på något vis få känna sig i någon slags maktposition och att få känna sig viktiga... De väljer att gå vidare och skada både personen som De hyser agg till men även andra oskyldiga som råkar vara förknippade med Deras "offer".
Dessa personer har inget samvete... dessa personer har bara en enda persons bästa i åtanke då De bara älskar en enda människa och det är Dem själva.
Det är allvarligt när folk njuter av när andra blöder, där bör man se upp...
Jag väljer att lägga min energi på kärlek då jag själv anser det vara det viktigaste vi har!
Vi vet inte hur lång tid vi har på denna jord och det avtryck vi gör bör mena någonting även för De som finns kvar efter oss!
Var rädda om varandra och om Dem Ni håller kära!
Håll fast vid varje minut och värna om varje ögonblick!
Kramar om!
Namaste
Kärlek <3
//Mina
De som vi inte sympatiserar med kan vi vända ryggen åt och gå.. just för att De inte är värda vår energi som vi borde ge till just Dem som vi älskar!
Alla tänker tyvärr inte så... De livnär och göder sig själva på hat och elakheter, De känner sig stora och De känner ett maktbegär som är så patetiskt och löjligt att man inte kan annat än att skratta åt det... samtidigt som man känner en förundran över att människor likt det faktiskt existerar.
Men en del tar även steget längre än så för att på något vis få känna sig i någon slags maktposition och att få känna sig viktiga... De väljer att gå vidare och skada både personen som De hyser agg till men även andra oskyldiga som råkar vara förknippade med Deras "offer".
Dessa personer har inget samvete... dessa personer har bara en enda persons bästa i åtanke då De bara älskar en enda människa och det är Dem själva.
Det är allvarligt när folk njuter av när andra blöder, där bör man se upp...
Jag väljer att lägga min energi på kärlek då jag själv anser det vara det viktigaste vi har!
Vi vet inte hur lång tid vi har på denna jord och det avtryck vi gör bör mena någonting även för De som finns kvar efter oss!
Var rädda om varandra och om Dem Ni håller kära!
Håll fast vid varje minut och värna om varje ögonblick!
Kramar om!
Namaste
Kärlek <3
//Mina