Så var det, så är det!
I Lördags var det årsmöte med Sindys foundlings så efter några få timmars sömn hoppade (*läs: lunkade) jag på tåget till Herrljunga. Fasen, jag hade glömt mina hörlurar! Utan kaffe i kroppen - jag försov mig - hade jag inte alls tålamod med den kostymklädda yngling som spelade ett krigsspel på högsta volym på sin ipad men jag bet ihop medan jag i fantasin såg hur mina fingrar slingrade sig hårt, hårt kring hans hals!
I Herrljunga klev jag lite förvirrat av tåget samtidigt som jag letade efter någon form av informationstavla... jag krånglade mig ned för trapporna och in i kulverten och där på väggen lyste gröna bokstäver och siffror som upplyste mig om att mitt tåg var försenat. Pulsen stillade sig något och jag klättrade vidare mot stationen och stationscaféet för att äntligen få i mig en kopp kaffe och en fralla.
När tåget till slut anlände och jag klättrat upp till andra våningen och 1:a klass - vilket var billigare än 2:a plats - kunde jag pusta ut när jag faktiskt såg att jag var på helt rätt tåg då det även där i starkt grönt lyste en skylt som upplyste mig om just att detta var tåget till Göteborg.
Konduktören kom och bad om biljetten och jag langar fram mobilen för att visa upp sms-biljetten. Han tittar lite frågande på mig och säger att det där nog inte var helt rätt! Röd som en fullt mogen tomat tar jag emot telefonen och bläddrar fram till rätt meddelande! Kanske inte var hans grej att läsa personliga sms... :O
I Herrljunga klev jag lite förvirrat av tåget samtidigt som jag letade efter någon form av informationstavla... jag krånglade mig ned för trapporna och in i kulverten och där på väggen lyste gröna bokstäver och siffror som upplyste mig om att mitt tåg var försenat. Pulsen stillade sig något och jag klättrade vidare mot stationen och stationscaféet för att äntligen få i mig en kopp kaffe och en fralla.
När tåget till slut anlände och jag klättrat upp till andra våningen och 1:a klass - vilket var billigare än 2:a plats - kunde jag pusta ut när jag faktiskt såg att jag var på helt rätt tåg då det även där i starkt grönt lyste en skylt som upplyste mig om just att detta var tåget till Göteborg.
Konduktören kom och bad om biljetten och jag langar fram mobilen för att visa upp sms-biljetten. Han tittar lite frågande på mig och säger att det där nog inte var helt rätt! Röd som en fullt mogen tomat tar jag emot telefonen och bläddrar fram till rätt meddelande! Kanske inte var hans grej att läsa personliga sms... :O
Där satt jag sedan och tittade ut på en grå och ful värld med fula, gråa lägenhetskomplex under en diskvattengrå himmel!
Tyvärr blir jag dålig även av bara en så kort resa så väl hos Nina kom yrsel och illamåendet över mig som ett brev på posten...
Värken jag sedan hade när jag och Ann landade hos henne - där jag skulle sova över - gjorde mig hopplöst liten i soffan och jag tog glatt emot de Irish coffe som jag blev serverad. De var som medicin i min kropp... vilket ganska tragiskt faktiskt är det enda som biter på värken... ja, inte just irish coffe utan alkohol så det är inte vidare underligt att många med liknande sjukdomar blir alkoholister.
Ni kan aldrig ana hur mycket jag saknar mina svansbarn när jag är iväg och det är faktiskt ett av skälen till att jag inte är borta mer ofta. Det och det faktum att jag blir så mycket sämre under flera dagar!
Tyvärr blir jag dålig även av bara en så kort resa så väl hos Nina kom yrsel och illamåendet över mig som ett brev på posten...
Värken jag sedan hade när jag och Ann landade hos henne - där jag skulle sova över - gjorde mig hopplöst liten i soffan och jag tog glatt emot de Irish coffe som jag blev serverad. De var som medicin i min kropp... vilket ganska tragiskt faktiskt är det enda som biter på värken... ja, inte just irish coffe utan alkohol så det är inte vidare underligt att många med liknande sjukdomar blir alkoholister.
Ni kan aldrig ana hur mycket jag saknar mina svansbarn när jag är iväg och det är faktiskt ett av skälen till att jag inte är borta mer ofta. Det och det faktum att jag blir så mycket sämre under flera dagar!
Med oss fick vi ett badkar som jag så småningom kan sänka ned min ömma stackars kropp vid behov!
Just nu står det ute på altanen och väntar på att installeras inne i badrummet!
Det är mycket som ska göras här fram över! Vi har köket som ska bytas ut och badrummet som ska renoveras! Det nya (begagnade) köket står uppe i hela hallen som det är nu och det står så till att jag inte kommer åt min garderob vilket innebär att jag just nu alternerar mellan samma kläder hela tiden...
Sedan har vi trädgården som vi ska grusa upp en stor del av samt sätta upp ny inhägnad och det ser jag fram emot något vansinnigt!
Micke kom hem med tre stycken pallkragar!! Wiiiiieee! Så ett lass jord måste också införskaffas för här ska det odlas mer än örter till sommaren!
Just nu ligger jag matt och skakig som ett asplöv i soffan... fem av mina svansbarn ligger omkring mig och soffplymerna står som vanligt på golvet för att vi ska komma plats.
Denna totala orkeslöshet som svämmar över en är så vidrigt och just nu känner jag mig så ledsen och begränsad!
Jag pillar lite förstrött på Lillys mjuka öron och känner tacksamheten svälla i mitt hjärta! Tacksamheten över att just dessa hundar har kommit in i mitt liv av olika orsaker... Deras olycka som på något vis blev vår gemensamma lycka och kärlek! Mitt liv är mina och andras djur... Djur är så enkla att förstå sig på... Människor förstår jag mig mindre och mindre på! Ett djur är aldrig självisk och så beräknande som människor, de är bara just vad de är, inga konstigheter!
Jaha, så var jag där igen!
Jag kan inte skriva en blogg utan att skriva om mina - och andras - djur men som sagt de är en så otroligt stor del av mitt liv, de är vad jag förstår i livet, de är mina finaste och mest pålitliga vänner... de är de enda som jag rakt igenom kan lita på!
Var rädda om varandra!
Var mjuka och riktigt kärleksfulla!
Glädjs med varandra och var där för varandra när saker inte är helt enkla... stötta varandra, torka varandras tårar eller låt dem lösa upp knutar och bara läkas under en omfamning!
Just nu står det ute på altanen och väntar på att installeras inne i badrummet!
Det är mycket som ska göras här fram över! Vi har köket som ska bytas ut och badrummet som ska renoveras! Det nya (begagnade) köket står uppe i hela hallen som det är nu och det står så till att jag inte kommer åt min garderob vilket innebär att jag just nu alternerar mellan samma kläder hela tiden...
Sedan har vi trädgården som vi ska grusa upp en stor del av samt sätta upp ny inhägnad och det ser jag fram emot något vansinnigt!
Micke kom hem med tre stycken pallkragar!! Wiiiiieee! Så ett lass jord måste också införskaffas för här ska det odlas mer än örter till sommaren!
Just nu ligger jag matt och skakig som ett asplöv i soffan... fem av mina svansbarn ligger omkring mig och soffplymerna står som vanligt på golvet för att vi ska komma plats.
Denna totala orkeslöshet som svämmar över en är så vidrigt och just nu känner jag mig så ledsen och begränsad!
Jag pillar lite förstrött på Lillys mjuka öron och känner tacksamheten svälla i mitt hjärta! Tacksamheten över att just dessa hundar har kommit in i mitt liv av olika orsaker... Deras olycka som på något vis blev vår gemensamma lycka och kärlek! Mitt liv är mina och andras djur... Djur är så enkla att förstå sig på... Människor förstår jag mig mindre och mindre på! Ett djur är aldrig självisk och så beräknande som människor, de är bara just vad de är, inga konstigheter!
Jaha, så var jag där igen!
Jag kan inte skriva en blogg utan att skriva om mina - och andras - djur men som sagt de är en så otroligt stor del av mitt liv, de är vad jag förstår i livet, de är mina finaste och mest pålitliga vänner... de är de enda som jag rakt igenom kan lita på!
Var rädda om varandra!
Var mjuka och riktigt kärleksfulla!
Glädjs med varandra och var där för varandra när saker inte är helt enkla... stötta varandra, torka varandras tårar eller låt dem lösa upp knutar och bara läkas under en omfamning!
Älska!
Namaste
Marina
Namaste
Marina
