jagochalladomandra

I helgen har jag, Micke och svansbarnen softat med hämtmat och tv...
Helgerna går så fort... man riktigt skyndar sig att mysa!

Jag har tillsammans med en vän varit och följt upp ett hem för en av de hundar som jag har omplacerat.

Matte och husse behövde lite råd och samtidigt en bekräftelse på att De gjorde rätt, något som inte är helt ovanligt. Det var en mysig trip som tog hela dagen och som innebar totalt ryggläge hemma... men som sagt det var väldigt trevligt så jag köper det!
Denna lilla hund har det så bra i sitt nya hem och man ser hur han njuter och hur bra han mår och det är värt så mycket!

 

Vi måste försöka sätta oss in i deras situation och då inte som människa utan som hund...
Vi måste ge utrymme och vi måste ge dem tid att växa sig in i den nya situation som de helt plötsligt befinner sig i och med allt vad det innebär. En hund som dess utom kanske har en hel del i ryggsäcken måste man läsa av och kunna backa i vissa situationer och välja sina strider och förstå att genom negligera kan man nå mycket längre än att gå i klinch.

 

Många gånger uppstår tvivel och man känner sig maktlös och man vill ge upp istället för att se de framsteg som hela tiden sker och hur man kan lära sig att undvika att vissa situationer uppstår. Detta kan man bland annat lösa genom en bra planering. Det är även viktigt att man faktiskt ställer krav på omgivningen för att skydda sitt djur och att man inte gör tvärt om då det är risk för stora missuppfattningar.

 

Att få vara med om och att få följa en individs utveckling är en ynnest... att kunna ge dem den avsaknad av trygghet och kärlek som sakta bygger upp deras självkänsla och självförtroende är en gåva och lite magiskt... och magi gillar vi ju! :)

Magi och kärlek är ju något som går hand i hand... eller borde, det finns ju alltid människor som misstolkar och förstör men så är det ju överallt men i magi så slår det tillbaka med något som vi kallar för karma. Använder man magin till något ofördelaktigt och fult så slår det tillbaka tiofalt!

 

För mig är kärlek och magi något som är en stor del av mitt liv och även om alla kanske inte kan förstå den magiska delen så önskar jag verkligen att fler kunde anamma "kärleken"!
Med kärlek kommer respekt och ibland är människor väldigt dåliga på att respektera andra människor och helt egoistiskt vägra se hur andra människor tänker!
Människor går väldigt fort i försvar och då blir De aggressiva ... helt utan tålamod och med vilja till att diskutera verkar De tro att den som har starkast röst och säger de fulaste sakerna har vunnit... men ack så fel De har! Det finns inte många som ser upp till och högaktar en människa som söker sig till De lägre nivåerna... 
Detta möter man så ofta och i grunden ligger det just en brist på respekt mot andra människor och Deras situation... Nej!! Jag menar inte att man måste hålla med och tycka att alla gör rätt, verkligen inte men varför har en del det stora behovet att trycka till enskilda personer med personangrepp och liknande och sedan ha mage att beklaga sig när liknande händer Dem själva?

 

Ja, jag har starka åsikter om ganska mycket för att inte säga om det mesta men jag har också lärt mig att ibland löser man mer med tystnad... genom att lyssna!

Jag kan absolut tycka att folk beter sig som riktiga arslen och är det något som jag går i gång på så är det orättvisor och när folk inte respekterar och vårdar vår jord och det liv som lever där! 

Att bli arg är en naturlig känsla men vissa behöver lära sig att även tygla sig i just denna känsla och inte säga så mycket som kan slå tillbaka - för det gör det tillslut - samt för att inte säga saker som man ångrar... och som onödigt sårar! För... hur kan man må bra av att veta att man har sårat någon?

Själv blir jag sällan så där riktigt heligt förbannad att jag bara sprutar ut i total mundiarré och det är jag väldigt glad över då jag mest troligt inte skulle må särskilt bra efteråt... och det är det jag funderar lite över.
Folk som har som vana vid att bete sig på detta vis... hur mår De då efteråt? 

Nej, nej! Jag tycker verkligen inte om alla människor men då håller jag mig också ifrån Dem och den dåliga energi som De innebär...
Varför ska jag ens lägga någon energi alls på Dem när det finns så många underbara människor och personligheter som jag älskar att ha med att göra? Det finns ingen som helst anledning!

Men bara för att jag inte sympatiserar med just dessa människor så innebär det ju inte att De är direkt elaka eller dåliga... inte alltid! Utan mer att man ser på saker och ting så olika att det hela tiden innebär slitningar genom att bara tala med varandra.
Vi är ju alla olika som personer och individer... olika känsliga, förutsättningar, förmågor, värderingar,uppväxt... vad vi har låtit prägla oss osv.

 

Om vi alla skulle lägga manken till lite och bara vända ryggen till det som vi misstycker med och inte gå in i ett tillstånd av sandlådenivå där allt handlar om vem som har rätt och hur mycket gegga man kan sikta på varandra.

 

Så... lite mer kärlek och respekt snälla Ni!

 

 

Namaste