jagochalladomandra

I min blogg ventilerar jag mina känslor och tankar samt skriver om vad som händer i mitt liv... Då jag är medial dyker det även upp inlägg om det men även om sjukdomar, glädjeämnen, självklart mina och andras djur. Jag är direkt och jag har åsikter som jag absolut dryftar och som inte alltid faller alla på läppen! Jag önskar Er alla kärlek och mina sista rader brukar oftast handla om just kärlekens kraft och att vi måste tänka på och ta hand om varandra!

Vad ska man säga...

Publicerad 2013-09-03 15:20:00 i Allmänt,

Okej... idag är det faktiskt svårt att hålla tillbaka tårarna för jag mår inte alls bra!
Blev så glad över det vackra vädret och såg fram emot att få gräsmattan klippt och att påbörja en ny rabatt för att samla mina "Hostor" i då en av dem har spridit ut sig ngt kopiöst!
 
Men här ligger jag nu...
Jag gick ut i trädgården en sväng för att skynda in på toa när jag kände "Aj, aj, aj!" Var på jag dök in i köket efter ett glas vatten men kunde inte hålla mig på benen tillräckligt länge utan de fullkomligt vek sig under mig!
Raklång låg jag på köksgolvet medan kallsvettningarna och frossan drog över kroppen likt blöta, kalla diskhandskar och medan hela min kropp domnade av med stickningar som om att hela kroppen fått sig en Enkelstöt.
Huvudet kändes som ett myrbo... tungt med en stickande domning med känslan som om att det hela rann ned längst ned i huvudet och ut över golvet...
Givetvis börjar även kroppen att rycka som i små okontrollerande spasmer och jag blir totalt förvirrad!
 
Då hundarna var ute själva i trädgården - jag skulle ju bara på toa - trotsade jag illamåendet och kröp till yttertrappan för att försöka ropa in dem.
I samma veva när jag sitter och näst intill fryser pillan av mig - i trosor på en kall stentrappa - dyker en vit, efterlängtad bil upp! Micke som näst intill aldrig kommer hem på lunch i vanliga fall dyker upp som en räddande ängel och hjälper mig på fötter så att jag stapplande kan ta mig in till vardagsrummet och lägga mig i soffan.
 
Här ligger jag nu... kroppen stel av värk och likt en blandning av svavelsyra och sockerdricka rinner genom mina vener - jag känner hur det pulserar och viskar medan domingarna breder ut sig - försöker jag ändå vara lite nyttig och arbeta lite genom att besvara lite pm/mail osv.
 
Men det är ju ingen idé att deppa ihop!
Detta är varken den första eller sista vackra dagen på året som jag missar och gräsmattan ligger där den ligger... precis som alla pälstussar från fällande Emmy ligger kvar här inne så länge som ingen dammsugar upp dem och det lär inte bli jag idag. 
Detta är ju en vardag jag borde vara van vid men det är alltid lika obehagligt när dessa "anfall" behagar komma över mig!
 
Hur som helst ramlade jag inte och slog mig och Micke kom hem och kunde hjälpa mig in igen, det var ju bra!
 
Mina svansbarn ligger snarkandes runt omkring mig och de delar mer än gärna ut värmande pussar och gos om jag bara frågar!
 
Visst är livet lite pestigt ibland men då gäller det att göra det bästa av situationen och just nu innebär det vila för mig, hur tråkigt det än må vara!
 
Försök vara riktigt rädda om varandra och ta hand om varandra!
Visa varandra kärlek och gör någon glad genom en kompimang eller en spontan kram, det kan göra just den dagen för den personen!
 
Kramar om Er alla!
 
Kärlek!
 
Marina
 
 

Kommentarer

Postat av: Marita

Publicerad 2013-09-03 16:01:53

Men hjärtat då :(
Önskar dig snar bättring,fina du!
Kramar!

Svar: Tack <3
Marina

Postat av: Nilla

Publicerad 2013-09-04 10:06:00

Stackars dig, de är hemska de där anfallen när de smyger sig på. Vila nu så att du får dina krafter tillbaka. Kram

Svar: Tack Nilla! <3
Marina

Postat av: Typ hemlig... ;)

Publicerad 2013-09-04 22:44:13

Jag la en hosta i trädgården idag...
Hoppas inte den tar sig bara för den va äcklig!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marina

En blogg om mig och min familjs liv, våra och andras djur. Träning av djur och deras ägare, diabetes, andlighet mm, mm

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela