jagochalladomandra

I min blogg ventilerar jag mina känslor och tankar samt skriver om vad som händer i mitt liv... Då jag är medial dyker det även upp inlägg om det men även om sjukdomar, glädjeämnen, självklart mina och andras djur. Jag är direkt och jag har åsikter som jag absolut dryftar och som inte alltid faller alla på läppen! Jag önskar Er alla kärlek och mina sista rader brukar oftast handla om just kärlekens kraft och att vi måste tänka på och ta hand om varandra!

Helg och vardag...

Publicerad 2013-07-29 17:52:00 i Allmänt,

Vädret är helt underbart där utanför fönstret men jag rasade ihop i en hög strax efter att fina Lena varit över på en kopp kaffe och här ligger jag fortfarande och försöker hitta mig själv.
 
I helgen var ju jag och min fina dotter i Varberg och vi hade en riktigt skön tid där nere tillsammans med Sannas farmor.
Jag fick även en underbar klänning av Tina - som jag hjälpt att finna hem till hennes fina Malte - som satt som gjuten på mig!
Den kommer helt klart att bli en favorit!
 
Jag och Sanna var nere vid havet i fredags och badade!
Havet låg näst intill spegelblankt och väntade på oss, kallade på oss!
Vi var som barn i vattnet och njöt av hur mjukt havet omfamnade oss och smekte våra kroppar!
Vi lekte, flamsade och skrattade och med en öm kropp gick vi hem till Lotta igen där det vankades våfflor med färska jordgubbar och vispad grädde, vilken njutning!
 
 
 
När vi kom hem igår visste mina svansbarn inte till sig av lycka och som jag har saknat dem även om Allan - kinesisk nakenhund - har varit ett gott surrogat. Det intressanta är att lillprinsen Nero - fosterhund - var en av dem som var gladast! Han har inte vikt från min sida sedan jag kom hem igår och han överöser mig med pussar så fort jag ger honom ögonkontakt. Lillplutt!
 
Tyvärr följde min Sanna bara med hem för att hämta upp lite kläder då hon skulle vidare till sin pappa i en vecka...
Jag har seperationsångest och saknade henne så fort hon steg utanför dörren... det gjorde inte saken lättare att hon var väldigt ledsen att lämna mig.
Jag och min dotter är väldigt tighta och väldigt rara mot varandra!
Många kanske skulle tycka att vi är för tighta men både jag och hon mår bra i det och vi bråkar aldrig, faktum är att vi aldrig har gjort det.
Jag har bara höjt rösten åt henne en enda gång och det var när hon var liten, jag bad självklart om ursäkt och förklarade som det var att det inte var hennes fel utan mamma som inte mådde bra.
 
Jag blir förskräckt när jag ser och hör föräldrar som bråkar och gapar på sina barn/ungdomar... vad hjälper det?
Att ungdomarna beter sig är en sak men Du som förälder måste ju någonstans föregå med gott exempel och kunna diskutera och resonera med Ditt barn utan att gå ned på samma nivå.
Många gånger beter sig föräldrar oerhört respektlöst mot sina barn samtidigt som De begär att Deras barn ska behandla Dem själva med högsta respekt och lyssna till vad De har att säga...
Varför? Varför, ska man lyssna till någon och varför behandla någon med respekt som inte ger samma sak tillbaka?
Respekt förtjänar man, tänk på det alla föräldrar där ute!
Jag är tacksam varje dag, varje timme och minut för att jag har fått gåvan att kunna få ett barn och som dess utom har utvecklats till en så oerhört fin person.
Flera gånger om dagen får jag höra hur mycket hon älskar mig och det är inte många sjuttonåringar som säger det till sina föräldrar.
 
Det verkar inte som att jag kan klippa något gräs idag... förbannade ME!
Å andra sidan mår gräset bara bra av att få vara lite längre under denna heta sol intalar jag mig!
Jag skulle behöva resa mig upp och laga lite mat men jag har inte kraft nog att ta mig upp då allt bara snurrar så fort jag rör mig.
Jag har i det stora hela annars känt mig starkare denna sommar... jag tror att det har lite med värmen att göra men också med att jag har blivit lite bättre på att ta hand om mig själv plus att jag får en mer sammanhållen sömn.
Snart är sommarlovet och vilan till ända... endast ett par veckor kvar och det känns sorgligt!
 
Nä, nu mår jag riktigt illa igen och jag ska ta laptoppen från min mage och försöka sova en stund.
 
Var riktigt rädda om varandra!
Marina
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Marina

En blogg om mig och min familjs liv, våra och andras djur. Träning av djur och deras ägare, diabetes, andlighet mm, mm

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela