Natten är underbar...
Jag är en nattuggla!
Jag känner frid och lugn i natten och när hon nyfiket blickar ned på mig från himlavalvet kan jag nästan rysa av välbehag!
Med sitt silverljus skimrar hon och flörtar förföriskt medan hon lägger en slöja över vår natur som magiskt dallrar under hennes hand!
Himlen är betagande och levande med sina mörka moln som dansar i den mörka sommarnatten och man kan inte låta bli att betrakta naturens skådespel och faccineras...
Jag satt en stund ute på min sköna veranda och kopplade på en av mina terassvärmare som värmer förvånandsvärt skönt med tanke på dess ringa storlek. Svansbarnen satt nyfiket framför det varma, röda skenet och följde rörelserna i denna lilla rara skapelse medan jag leende satt bredvid med mina fötter lojt upplagda på bordet, givetvis klädda i mina mjuka, sköna tofflor... jag har bosatt mig i dessa tofflor, de är underbara!
Natten är tyst och jag kan samla mina tankar som i vanliga fall far runt i min förvirrade lilla skalle helt okontrollerat... det är skönt och känslan som kommer för mig är att det känns enkelt.
Innefrån huset ljuder min dotters fnitter, det går en film på tv.n som faktiskt är ganska rolig men som jag redan har sett en gång!
Jag ska äta lite sallad - ja, jag vet att det är mitt i natten - och sedan ska jag bädda ned mig i sängen likt en liten kåldolm och titta på ett avsnitt av Dexter innan jag förhoppningsvis somnar riktigt gott!
Faktum är att jag har såna där "insomningstabletter" till hands men *svär ljudligt* jag mår så fruktansvärt illa dagen efter och har en bitter, metallisk smak i munnen hela dagen därpå och om jag vill må så där kan jag lika gärna hälla i mig ett gott Rioja eller liknande... det somnar man häftigt bra på också faktiskt plus att man mår så fantastiskt mycket bättre vid själva intagandet... det vill säga, själva proceduren är så väldigt mycket trevligare. Men då jag optimistiskt hoppas på en god natt och då jag inte vill må sämre än vanligt imorgon föredrar jag att lägga mig utan någon form av gift i kroppen... au naturell! *ler*
Imorgon tänker jag må mycket bättre!
Joho, det ska jag visst, det har jag bestämt och tankens kraft är riktigt stark emellanåt så vi kan väl helt enkelt ta i hand och komma överens om att det är så enkelt?
Jag tog mig en stund idag och läste delar av mina egna blogginlägg tillbaka några år - narcisistiskt? - det var faktiskt väldigt intressant och då menade jag inte själva läsningen i sig även om till och med jag faktiskt fängslades av vissa inlägg... men det som gjorde det hela intressant och fängslande för mig är att läsa och se hur mycket jag har vuxit... nej, fel ord... förändrats... inte rätt det heller...
Jag har helt enkelt vaknat ur min rädsla och vågar se livet!
Jag gömmer mig inte längre!
Jag gömmer mig inte vare sig bakom någon annan eller bakom tabletternas slummer... jag vågar till och med sörja den stackars flicka som forit så illa och jag kramar henne hårt samtidigt som jag tröstar henne och vänder hennes blick framåt mot det som livet har att erbjuda i form av kärlek och vänskap, för alla vill oss inte illa även om speciellt en människa har försökt att rent fysiskt knäcka och slutligen ta livet ifrån "oss". Mitt förra "Jag" var låst i sin rädsla och gick skakandes av ångest genom livet utan att våga leva... det är tragiskt och det är sorgligt men idag har hon/jag brutit sig fri och slängt bojorna som fjättrat henne en så lång tid.
Jag kan se det genom att läsa början av min blogg och vad kan jag säga? Det är faktiskt intressant!
Önskar Er alla kärlek, omtanke och trygghet!
Marina