Härliga kvinna!
Vilken ynnest det är när man i vuxen ålder träffar en människa som man känner omedelbart förtroende och kärlek för!
Man blir både lycklig och förundrad över det faktum att det finns personer som omgående finner sin väg till hjärtat och lägger sig tillrätta där likt mjukt, värmande bomull.
En del har den förmågan att naturligt utstråla den värme och intensitet som man bara blir lycklig utav att närvara vid... man känner hur själen bröstar upp sig och ler ett otvingat, härligt leende.
Efter att ha talat med en specifik kvinna vid många tillfällen visste jag inom mig att jag skulle känna ett starkt förtroende för henne även när vi träffades och därför när vi möttes blev jag inte särskild förvånad över att känna den gemenskap och innerlighet som bara två väldigt nära vänner kan dela med varandra.
En underbart karizmatisk kvinna tog emot mig med sitt varma leende och varma famn!
När jag steg in till hennes hem kändes även detta så hemtamt och lätt att ta sig till då jag lika gärna kunde ha placerat både möbler, porslin och prydnadssaker i mitt eget hem... även rökelsen som pyrde i ett hörn var just av den sort som jag själv bränner...
En del individer känner man ett direkt sammanhang med - det kändes som jag mött en förlorad syster!
Det är så skönt när åsikter och tänkande går hand i hand att man endast tillslut ler i samförstånd... när musklerna i käkarna ömmar efter skratt och allt är så där otvingat naturligt och lätt!
Det är få personer jag kallar mina vänner.
Vänner är ett starkt ord och en benämning man får förtjäna...
Mina vänner värderar jag likt en stor skatt, något jag vaktar och är så innerligt rädd om...
Därför blir man lite häpen över den förälskelse och innerlighet som man kan slås av när man träffar en ny bekantskap... när det känns som att man alltid har funnits där för varandra.
Min nya förälskelse *ler stort* är en helt fantastisk kvinna som antagligen har fattats mig hela mitt liv...
Jag är så lycklig att vi äntligen mött varandra och jag är fullkomligt andlös i mitt betraktande över hur lika vi tänker i olika frågor samt hur vår känslighet möter varandra.
Du lilla sagolika människa!
Tack för att du finns och berikar mitt liv!
Tack alla mina fina vänner för att ni är just de underbara individer som ni är - jag älskar er!!
Er Marina
Man blir både lycklig och förundrad över det faktum att det finns personer som omgående finner sin väg till hjärtat och lägger sig tillrätta där likt mjukt, värmande bomull.
En del har den förmågan att naturligt utstråla den värme och intensitet som man bara blir lycklig utav att närvara vid... man känner hur själen bröstar upp sig och ler ett otvingat, härligt leende.
Efter att ha talat med en specifik kvinna vid många tillfällen visste jag inom mig att jag skulle känna ett starkt förtroende för henne även när vi träffades och därför när vi möttes blev jag inte särskild förvånad över att känna den gemenskap och innerlighet som bara två väldigt nära vänner kan dela med varandra.
En underbart karizmatisk kvinna tog emot mig med sitt varma leende och varma famn!
När jag steg in till hennes hem kändes även detta så hemtamt och lätt att ta sig till då jag lika gärna kunde ha placerat både möbler, porslin och prydnadssaker i mitt eget hem... även rökelsen som pyrde i ett hörn var just av den sort som jag själv bränner...
En del individer känner man ett direkt sammanhang med - det kändes som jag mött en förlorad syster!
Det är så skönt när åsikter och tänkande går hand i hand att man endast tillslut ler i samförstånd... när musklerna i käkarna ömmar efter skratt och allt är så där otvingat naturligt och lätt!
Det är få personer jag kallar mina vänner.
Vänner är ett starkt ord och en benämning man får förtjäna...
Mina vänner värderar jag likt en stor skatt, något jag vaktar och är så innerligt rädd om...
Därför blir man lite häpen över den förälskelse och innerlighet som man kan slås av när man träffar en ny bekantskap... när det känns som att man alltid har funnits där för varandra.
Min nya förälskelse *ler stort* är en helt fantastisk kvinna som antagligen har fattats mig hela mitt liv...
Jag är så lycklig att vi äntligen mött varandra och jag är fullkomligt andlös i mitt betraktande över hur lika vi tänker i olika frågor samt hur vår känslighet möter varandra.
Du lilla sagolika människa!
Tack för att du finns och berikar mitt liv!
Tack alla mina fina vänner för att ni är just de underbara individer som ni är - jag älskar er!!
Er Marina
