jagochalladomandra

DEN SOM GAPAR ÖVER MYCKET...


Jag var sen i min utveckling och jag tyckte det var våldsamt orättvist att alla mina vänner fick bröst före mig.

Jag var platt som en pannkaka och bad till Gud att skynda på lite med uppbyggandet och stöpningen av mina tuttar.

Inte nog med att jag var plattbröstad, jag hade inga som helst former utöver det och bikinimodet var högskurna byxor som man hängde upp på höfterna - jag var tvungen att doppa mig och använda vattnet som lim för att få bikinibyxorna på plats.

Men rätt var det var sa det BABOOM!!
Eller kanske mer BOM! BOM!

Jaha, där fick man för att man skrek om att få en liten hylla - plötsligt stod jag med en hel j-a vardagsrumssektion!!

Från 75 _ (inget) till 75 DD på ett par månader!
Snacket började gå, alla var oerhört intresserade av Marinas bröst!


Detta var i slutet av 80-talet och silikon hade börjat göra sitt intrång på marknaden och självklart blev jag ett naturligt mål för frågan ang. implantat.
Själv visste jag inte riktigt var jag skulle göra av dessa abnorma "sakerna" för i förhållande till min då väldigt späda kropp var de verkligen inte proportionerliga.
De var i vägen!
Jag såg inte marken vid mina fötter och minsta hastig rörelse kunde resultera i blåtiror!

De drog onekligen blickarna till sig och jag vet inte hur många gånger jag beskt fått dra mig undan från lite väl närgångna damer på tjejtoa när de velat "känna" på mina - vad de trott vara silikonbröst.
Men vad f-n, inte sjutton går man och tallar på andras bröst vare sig det är silikon eller inte... inte på krogen ivarje fall... eller inte ngns främmandes bröst inne på toaletten...
Äsch, ni förstår! *frustrerad*

Fast i och för sig... *drar med klorna över en bekymmerhetsrynka*

En liten instickare; Jag har faktiskt fått bröst upptryckta i ögonen och nerkörda i händerna av stolta "silikonare" som glatt har flaschat sig framför mig innan man hunnit säja "Nej, tack!"
Så visst finns de alla dess sorter...

Många har beundrat mitt halsband vilket i en nanosekund har glädjt mig tills jag kommit på att det var min "hylla" de tilltalade och att de var ironiska.
Men jag har ju inte varit sämre än att jag har utnyttjat det hela heller *nickar stolt och visar huggtänderna".
Ville de ha en "dum blondin", kunde de ju få det... en stund. (Jo, visst är, eller var jag en riktig lintott innan jag skaffade mig en mer sofistikerad look, mer passande min intelligens! Ha, ha! *Drar kvasten i backen och frustar ut lite gnistor med näsan*)

Om ni bara visste så många drinkar mina "tvillingar" har bjudits på för att sedan tacka för sig och glatt studsat från plats. (Vem är dum nu va??) 

Det var aldrig något problem att komma in på krogen el.dyl... jag gick i sällskap med "tvillingarna" och lät dem ta täten. *japp*

Hur som helst har jag aldrig varit bästa kompis med de där tjejerna, de har tagit för mycket plats och fått för mycket uppmärksamhet så jag gick faktiskt i stora funderingar att förminska dem grovt men ville avvakta tills jag fått barn - jag ville inte sätta min kropps funktioner på prov och det som de små raringarna faktiskt kunde vara till nytta för - amning.

När jag fick min fina dotter trodde jag inte mina ögon - Dolly Parton, Släng dig i väggen!!!!
My, God!

Det såg ut som någon hade pressat upp ett par basketbollar under halsen på mig och BB hade inga amnings-Bh:ar i min storlek... hm, undrar varför?

Så de klippte helt sonika till en Bh av ett par nättrosor till mig - vad sexig jag kände mig där jag låg med mjölkstinna juver rakt upp i luften inbäddade med fetvadd inuti ett par nättrosor!
Så var det aldrig för ex. Pam Ewing i Dallas... hon bara suckade lite charmigt och födde sin son bland vackert rosa duntäcken och lakan i thaisiden.

Som en liten bonus visade det sig att jag hade för mycket mjölk i mina bomber vilket medfor risk för mjölkstockning samt att dottern satte i halsen av det tryck som den lilla stackarn utsattes för, det var ju rena rama brandsläckaren.
Pam satt vackert tillbakalutad i en hög påfågelrottingstol med halvslutna, precis lagom moderligt sminkade ögon iförd en förförisk morgonrock från Victoria seecret.

Därför fick jag, lyckans ost, (väääldigt ironisk) med mig något som såg ut som en eldriven symaskin från stenåldern...
Detta var en mjölkmaskin/bröstpump, modell större!

Faccinationen var stor och lite skräckfylld när jag såg hur långa mina bröst kunde bli där jag likt en mjölk-ko satt och gäspade i sängen för att mjölka ur allt blask för att komma åt grädden till min lilla plus att dämpa trycket.
Man kunde inte sluta betrakta de underligt deformerade strutarna som åkte in och ut av trycket i pumpen.
Bröstgårdarna såg ut som något ur en scifictionfilm, blodådrarna sprängde och skinnet lyste transparent oroväckande.

Än en gång vill jag poängtera hur sexigt kvinnlig jag kände mig.

Den där bröstförminskningen jag hade tänkt att utföra kunde jag lägga åt sidan...
Kroppen verkar sköta sånt själv - synd att den inte tog hand om själva gravitationen också...

Från 75 DD (75 ööööö under amningens början) försvann de små tjejerna ned till 75 C (ibland B) NICE!!

Nu har de tjänat sitt syfte och jag rullar glatt ner dem i en BH och låter dem vara hopplöst förslappade så länge som de ser schysta ut med kläder på.
Min käraste verkar tycka dem är helt okej och mer än det begär jag inte.

Så, nu har jag bloggat om bröst och silikon... jag börjar känna mig som en riktig bloggare!

Hasta kvasta mina medsystrar!!